Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1765, 1766
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Cederhielm, Augustin Ehrensvärd, presidenten Mathias von Hermansson, justitiekanslern Erik von Stockenström, m. fl.
Efter Rudenschöld hade öfversten friherre Fredrik Ribbing blifvit riksråd den 16 Juni 1766. Statssekreteraren friherre Joachim von Düben hade vid flera tillfällen varit uppförd i första rummet på rådsförslag, men alltid blifvit af konungen utesluten, och då detta äfven skedde vid Ribbings utnämning, uppfördes Düben ensam på nästa rådsförslag, hvilket inträffade derigenom att riksrådet Törnflycht blifvit af sjukdom förhindrad att förrätta sitt embete, då Düben utnämndes till riksråd den 7 Oktober 1766.
Vid riksdagens början hade både hofvet och Mössorna ansett förbättringar i statsförfattningen, lika väl som i statshushållningen och penningeväsendet, vara erforderliga, och stora deputationen hade fått i uppdrag att »efterse orsaken, hvarföre rikets goda lagar haft en så elak verkställighet»; men ju mera Mössorna funno sig befästade i makten, desto mindre håg visade de för några förändringar i statsskicket, och alltsammans slutade med ett »betänkande om orsakerna till våra goda lagars elaka verkställighet samt botemedlen deremot för framtiden», hvilket af den stora deputationen framlades i Augusti 1766 och till hvilket vi återkomma i öfversigten af svenska statsförfattningens utveckling under detta tidskifte.
Den långa riksdagen afslutades ändtligen den 15 Oktober 1766. I riksdagsbeslutet omnämndes den i rikets drätsel och statsverk befunna oreda samt de åtgärder för dess afhjelpande, hvilka rikets ständer vidtagit, såsom att ställa tullverket under kronans egen förvaltning, sedan arrendet numera tilländalupit; att föreskrifva stora sjötullens erläggande i speciemynt eller silfver; att förlägga riksens ständers kontor under och tillhopa med statskontoret, till afbördande af rikets och statsverkets skuld; att vidtaga åtskilliga förändringar i afseende å bankoverket o. s. v. Ett nytt och närmare vänskapsförbund hade blifvit upplifvadt mellan Sverige och England. I anledning af kronprinsen Gustafs beslutade giftermål med danska prinsessan Sofia Magdalena hade ständerna förenat sig om en bröllopsgärd, hvilken skulle utgå på lika sätt, som 1752 års bevillning till kröningshjelp, under tre år, hvarjemte en behörig stat blifvit för deras kongl. högheter anslagen. Jemväl hade ständerna anmält hvad som kunde erfordras till prinsarne Carls och Fredrik Adolfs samt prinsessan Sofia Albertinas tjenst och förnödenheter. Till afbördande af statsverkets betydliga skuld hade ständerna åtagit sig till nästa riksdag en särskild bevillning, äfvensom löne- och betalningsafgiften samt slottshjelpen skulle fortfara. Nästa riksdag utsattes att hållas i staden Norrköping i medlet af Oktober 1770.
Med skäl kunde Mössorna påstå, att den nu slutade riksdagens verksamhet i flera afseenden varit gagnelig. Arbetets och handelns frihet hade blifvit utvidgad; statens inblandning i näringsverksamheten förminskad; embetsmäns förmynderskap öfver menigheterna i någon mån inskränkt. Censuren hade blifvit afskaffad, statsförvaltningen förenklad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
