Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det i denna föreningsakt: »Hans Kongl. maj:t tacke vi härjemte underdånigst, som ett alldeles rättvist misshag och en billig osmak för det oinskränkta konungsliga väldet behagat betyga, dess verkan vi på mångahanda sätt förfarit och funnit hafva förderfvat, förminskat och mycket försvagat riket, till allas vår obotliga afsaknad, skada och förfång. Som vi ock fördenskull, samtliga riksens råd och församlade ständer, af en sådan högst bedröflig erfarenhet varnade och förskräckte, med ett enhälligt mod och allvarsamt uppsåt härigenom nu och för tillkommande tider ett sådant skadligt envälde alldeles velat afskaffa, förqväfva och tillintetgöra; ty förklara vi härmed densamma vara den kungl. tronen förlustig och böra anses som en riksens fiende, den sig dertill upphäfva vill igenom hemliga förborgade stämplingar eller uppenbar makt, emedan ock den ibland oss, hög eller låg, inländsk eller främmande, hvilken på något sätt låter bruka sig till återinförande af slikt envåldsregemente, skall utan nåder anses och straffas som en landsens förrädare.»
Den tredje grundlagen, regeringsformen, förklarade likaledes det kungliga enväldet för evärdeliga tider afskaffadt samt bestämde i 51 paragrafet konungens, rådets och ständernas rättigheter och skyldigheter.
Konungen tillhörde att skydda statsreligionen i enlighet med 1686 års kyrkoordning; lag, rätt och sanning styrka, älska och gömma, men vrångvisa och orätt förbjuda och nedertrycka; freda och frälsa den, som med späkt och lagom lefva vill, men näpsa och straffa den ostyrige och vrångvise; med råds råde i alla mål sanning utleta, gifva lejdebref, förklara lagen, stadga och förordna, der ingen lag finnes, samt »om till rikets oundgängliga välfärd så behöfves», mellan riksdagarne med råds råde göra stadgar, reglementen och förordningar, dock så att samtliga sålunda af konungen utfärdade författningar och lagförklaringar skulle vid nästa riksdag granskas och antagas för att vinna kraft af ständig lag; med råds råde möta fiendtligt anfall och i sådant afseende kunna utskrifva oundgänglig gärd, till dess ständerna kunna sammankomma, samt med råds råde afsluta fred och förbund, när ständerna ej äro tillsammans, dock att de vid nästa riksdag derom underrättas. Att slå mynt skulle vara kronans ensak, men skrot och korn finge ej ändras utan ständernas vetskap och samtycke. Utan sådant samtycke egde konungen ej heller resa ur riket. Regeringen finge ej tillträdas förr än konungen fylt 21 år, gifvit vid ständernas sammankomst sin försäkran, låtit sig krönas och gått sin ed efter Sveriges lag. Konungen egde styra riket med, således icke utan, än mindre mot riksens råds råde. Alla ärenden, som rörde rikets allmänna vård, så väl som justitieärenden, skulle afgöras i rådkammaren, och om skiljaktiga meningar dervid uppstodo, skulle omröstning företagas, hvarvid konungen egde två röster jemte afgörande rösten, i händelse rösterna voro lika delade; »men blifver en större olikhet uti rösterna, så antager kongl. maj:t alltid det rådet, som de fleste af riksens råd förklarat nyttigast».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
