Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från amiralitetet samt stäldes, med alla dess inrättningar, under en generalsperson, hvilken skulle ega säte och stämma i krigskollegium. Ehrensvärd, då öfverste vid artilleriet, utnämndes till generalmajor och chef för denna flotta, hvilken skulle bestå af 2 eskadrar, en i Stockholm och en i Sveaborg, utom 10 galerer vid Göteborg. Galerflottan i Stockholm skulle utgöras af 40 helgalerer, 4 halfgalerer, 5 hästgalerer, 3 pråmar och 2 djupgående fregatter, samt den i Finland af 30 helgalerer, 5 hästgalerer, 2 pråmar, 4 rekognoscerslupar och 4 djupgående fregatter. Till alla dessa fartygs bemannande erfordrades 22,300 soldater och omkring 6,000 båtsmän. Äfven denna plan kunde dock i brist på tillgångar endast till en del utföras, men efter pomerska krigets slut utvecklade Ehrensvärd en synnerlig verksamhet vid ordnandet af finska sjöförsvaret. Nu byggdes flera skärgårdsfartyg af ny konstruktion och erhöllo sina benämningar efter de finska namnen på åtskilliga. af Finlands landskap. Det största af dessa skärgårdsfartyg kallades Hemmema (finska namnet på Tavastland), med 20 par åror och 250 mans besättning, samt med en bestyckning af 24 stycken 36 pundiga och 2 st. 12-pundiga kanoner. De öfriga voro: Turuma (Åbo län), med 19 par åror och 140 mans besättning, samt förande 24 st. 18-pundiga kanoner och 16 st. 3-pundiga nickor; Udema (Nyland), med 18 par åror, samt förande 4 st. 12-pundiga kanoner midskepps och 2 st. 8-pundiga bogkanoner, samt Poyema (Österbotten), med 16 par åror, 4 st. 24-pundiga kanoner och 12 st nickor. Vid 1765 års riksdag, då mösspartiet blef rådande, beslöto rikets ständer, att den 1756 bestämda planen för arméns flotta skulle till det mesta förändras och galerflottan ställas på samma fot som före 1756; men vid följande riksdagen, då Hattarne åter kommo till styret, fullföljdes ånyo Ehrensvärds plan och han sjelf fick vaka öfver dess utförande. Vid hans död 1772 räknade ock arméns flotta 7 turuma, 2 udema, 3 poyema, 5 jakter samt 15 barkasser och smärre roddfartyg.
Under frihetstiden blefvo för öfrigt många förbättringar i svenska sjöförsvaret införda och flera verk fulländade. Nya dockbyggnaden i Carlskrona afsynades 1724. Nya undersökningar af farvatten gjordes och nya sjökort utgåfvos. En skeppsgosseskola inrättades, och flottans manskap fick tillfälle att äfven under fredstid inhemta öfning och sjövana, emedan det erhöll tillåtelse att tjenstgöra på ostindiska kompaniets fartyg, hvarjemte seglingen tillsammans med engelska flottan åren 1710–1721 ansågs hafva bibringat Sveriges örlogsmän ny erfarenhet och ökade kunskaper i yrket.
I allmänhet kan man icke säga, att krigsväsendet under frihetstiden försummades af någotdera bland de täflande partierna, ehuru visserligen Mössorna, mera hushållsaktige och mindre krigslystne, äfven mera litande på Rysslands vänskap, visade mindre nit för krigsmaktens förkofran än Hattarne. De under frihetstiden förda krig, så väl det finska som det pomerska, visade emellertid mera öfvertygande än någonting annat, att Sveriges storhetstid var förbi och att dess krigsmakt icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
