Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kyrkan och undervisningsverken
- Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och andra skollärare, hvilka blifvit till krigstjenst utskrifne, och i allmänhet visade både regeringen och presterskapet ett berömvärdt nit för allmogens förbättrade undervisning.
Från flera läroverk klagade man emellertid att lärjungarnes antal minskades och i synnerhet, att adeln alltför sällan sände sina barn till de allmänna skolorna, utan föredrogo att för dem hålla enskilda lärare. Orsaken härtill låg väl hufvudsakligen deri, att de offentliga läroverken voro alltför uteslutande afsedda för prestbildning samt äfven med hänseende till seder och skoltukt lemnade mycket öfrigt att önska. I allmänhet synas de lägre läroverken föga motsvarat den ganska lifliga vetenskapliga verksamheten vid högskolorna.
Vetenskaperna.
Sedan Sveriges krigiska och politiska storhetstid försvunnit, inträdde en vetenskaplig storhetstid, som utgör den ljusaste sidan af den i öfrigt nog mörka tafla, hvilken den del af Sveriges historia, som blifvit kallad frihetstiden, företer. Under denna tid nådde vetenskaperna och vitterheten här en blomstring, så mångartad och lysande, att Sverige sällan haft någon dermed jemförlig.
I det föregående hafva vi omtalat det vetenskapliga förbund, som i Upsala 1710 stiftades af Erik Benzelius, samt huru detta 1728 erhöll kunglig stadfästelse och benämning af Upsala vetenskapssocietet. Dess stiftare, Erik Benzelius, tjenstgjorde länge i egenskap af dess ordförande, men längre fram valdes till hederspresident Arvid Horn och sedermera Gustaf Bonde. Från och med 1720 utgaf detta samfund en tidskrift på latin, som innehöll granskningar af nyutkomna böcker, lefvernesbeskrifningar öfver lärde män samt allehanda uppsatser i historia, naturkunskap, läkarekonst och språkvetenskap, författade af Erik eller Henrik Benzelius, Anders Celsius, Johan Ihre m. fl. den tidens vetenskapliga utmärktheter. Det var den första litterära tidskrift, som i Sverige utkommit, och den bidrog i hög grad till spridande af lifligare håg för vetenskaplig sysselsättning. Det var ock detta samfund, som i vårt fädernesland införde bruket af regelbundna meteorologiska anteckningar, som 1732 bekostade Linnæi resa till Lappland, som 1738 uppdrog åt Johan Ihre att utarbeta en ordbok öfver Sveriges språk, och som 1740 uppmuntrade Erik Tuneld till författande af en geografi öfver Sverige, hvilka båda sistnämnda arbeten länge varit de främsta i sin väg.
Ett ännu ryktbarare och mera omfattande vetenskapligt samfund tillkom 1739, då Vetenskaps-akademien inrättades. Första tanken derpå hade utgått från den då 27-årige kanslijunkaren, slutligen riksrådet och kanslipresidenten Anders Johan von Höpken, som under sina utrikes resor blifvit i Marseille intagen i en dervarande vetenskapsakademi och derigenom kommit att tänka på nyttan af en dylik stiftelse äfven för Sverige. Under riksdagen åren 1738 och 1739 rådgjorde
han derom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/8/0479.html
