Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskaper i botaniken. Underrättad om hans torftiga vilkor, tog domprosten honom i sitt hus, lemnade honom fritt tillträde både till sitt bord och sitt bibliotek, samt blef från denna stund hans gynnare.
Till honom lemnade Linnæus mot slutet af året 1729 sitt första vetenskapliga arbete, en helt kort uppsats »om växternas kön», hvilken emellertid blef utgångspunkten för hans vetenskapliga storhet.
Botaniken var vid denna tid ännu en vetenskap i linda. Hvarken hos grekerne eller romarne hade man lyckats upptäcka någon allmänt giltig grund för växternas ordnande till ett sammanhängande system, och ännu mindre skedde det under medeltiden. Slutligen gjordes dock ett försök af en italiensk vetenskapsman, Cesalpini, född 1519, hvilken ordnade växterna i klasser och underafdelningar efter blomkronans och blomfodrets olika förhållanden samt fruktens olikheter. Vid tillämpningen befans dock hans system medföra många svårigheter, hvarföre senare örtkännare uppställde andra grunder, hvilka dock ingen bland dem förmådde göra allmänt gällande. Största ryktet bland dessa försökare fick fransmannen Tournefort, född 1656, hvilken till indelningsgrund tog blomkronan och dess form; men äfven detta system befans både otillräckligt och osäkert, emedan klasser och underafdelningar gingo så in i hvarandra, att man ofta nog omöjligen kunde afgöra till hvilkendera en växt egentligen hörde. Man sökte derföre nya grunder och började äfven alltmera inse vigten af sjelfva fröberedningen. En fransysk vetenskapsman Vaillant, född 1669, framlade några gissningar angående ett könsförhållande hos växterna, i någon mån liknande djurens, men förmådde dock ej gifva denna sin gissning den vetenskapliga utveckling, som behöfdes för att göra den gällande. Under läsandet af en tysk tidskrift, som vidrörde dessa Vaillants åsigter, fick Linnæus 1729 första tanken på det s. k. sexualsystemet, hvilket han sedermera fullständigt utbildade, nemligen att hos växterna verkligen förefunnes någonting motsvarande könen i djurriket och att vissa delar deraf kunde kallas deras hanar och honor, samt att på dessa delars antal kunde grundas växtrikets indelning i klasser efter hanarne och i ordningar efter honorna.
Linnæi uppsats, som likväl endast innebar ett slags aning om detta system, väckte dock hos Celsius sådan uppmärksamhet, att han lemnade den till dåvarande professorn i botaniken Olof Rudbeck den yngre, hvilken härigenom gjorde Linnæi närmare bekantskap och fattade för honom sådant förtroende, att han tog honom till lärare för sina söner och ett par år senare föreslog den då blott 24-årige studenten att under Rudbecks tjenstledighet bestrida de botaniska föreläsningarna. Dessa lyckades öfver all förmodan, ty när professorerne vanligen räknade högst 80 åhörare, hade Linnæus ända till 400, och hans rykte började nu spridas ikring fäderneslandet. Föräldrarne och i synnerhet modern, som förut ansett honom föga bättre än en förlorad son, blefvo nu förvånade och förtjusta, men kunde i sin fattigdom föga bidraga till hans underhåll i Upsala. Vid denna tid fick han dock först ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
