Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som emellertid egentligen gjort Ihre verldsberömd, är hans stora arbete Glossarium Sviogothicum (Sveogöthisk ordbok), hvartill 1756 af allmänna medel anslogs ett understöd af 10,000 d. s. och som fullständigt utkom 1769. I inledningen till detta sitt mästerverk belyser Ihre de språk, som hafva större eller mindre gemenskap med det svenska, visar hvarifrån orden i vårt språk leda sitt ursprung, samt förklarar med egna och närbeslägtade exempel deras egentliga, så väl som tillfälliga bemärkelser. Arbetet har för öfrigt ett stort värde äfven derigenom, att det väsentligen bidragit till att sprida ljus öfver våra fornhäfder, gamla lagar, rimkrönikor och andra medeltidshandlingar samt att skingra många oriktiga föreställningar, som i afseende härå varit rådande.
Samtidigt med utarbetandet af detta stora verk utgaf Ihre 1766 ett »Svenskt dialekt-lexikon» samt har för öfrigt utgifvit en mängd smärre filologiska afhandlingar. Af vitterhets-akdemien blef han ledamot vid dess instiftande 1753, erhöll 1757 kansliråds titel och adlades 1758. Han afled i Upsala den 1 December 1780.
Svenska vitterheten vann, likasom svenska språket, en rik utbildning under frihetstiden, då den idkades flitigt och med framgång af en mängd författare, hvilka dels utgjorde återstoden af den skaldeskola, som begynt med Stiernhielm och sedermera i åtskilliga riktningar utbildat sig under Carl XI:s och Carl XII:s regeringar; dels med Dalin begynte en ny skola, som under Gustaf III:s regering hade sin rikaste blomstringstid.
Bland författarne ur den förra skolan nämna vi främst, såsom äldst till åren, friherre Gustaf Palmfelt, hvilken vi här ofvan omtalat bland riksrådets ledamöter. Såsom vitterhetsidkare gjorde han sig företrädesvis känd genom metriska öfversättningar af Virgilii Ekloger och början af hans Georgica, i hvilken han tillämpade nya prosodiska regler för sin metrik och på detta sätt kom att stå i spetsen för den nya svenska hexameter-skolan, hvilken sedermera fullständigare utbildades af Adlerbeth.
Anders Nicander, född 1707, kontrollör vid stora sjötullen i Vestervik 1739, packhusinspektor 1760, titulerad professor 1761, död 1777, utbildade ytterligare Palmfelts metrik. Han ifrade så för hexameterns allmännare införande i vår vitterhet, att han påstod den vara den enda tjenliga svenska versarten, och ville utdöma alla de rimmade verslagen, emedan
»ofta orimmelig ord för rim skull rimmare bruka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
