509 (Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika - Rådet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon icke att åsamka sig nya. Det skedde dels för ökande af hennes vetenskapliga, vittra och konstsamlingar, dels för fortsättande af det yppiga hoflifvet och dels till icke ringa del för befordrande af hennes politiska planer, samt beredde henne för öfrigt många bittra stunder.

Hennes utseende skildras såsom ganska fördelaktigt. Växten var ej hög, men välbildad, hår och ansigtsfärg mera ljusa än mörka, »de Brandenburgska ögonen» stora och mörkblå, stundom milda, men oftare skarpa, alltid fulla af lif, näsan liten, men välbildad, munnen vacker, leendet behagligt, men andedrägten tvärtom, tänder och hy mycket angripna, men helsan i allmänhet god.

Sin gemål var hon uppriktigt tillgifven, så mycket hon än kände och begagnade sin öfverlägsenhet öfver honom. Hon visade också den häftigaste sorg öfver hans död, hvilken ock för henne medförde icke allenast förlusten af den, vid hvilken hennes hjerta varit fästadt, utan äfven beröfvade henne det inflytande, hon så högt skattade och hvilket hon väl visste att hennes son ej skulle låta henne behålla. Till förhållandet mellan henne och honom återkomma vi i nästa del[1].

Rådet.

När Adolf Fredrik i Mars 1751 blef Sveriges konung, utgjordes rikets råd af följande personer: friherre Axel Löwen, generalguvernör i Pomern, friherre Gustaf Fredrik von Rosen, generalguvernör i Finland, grefve Arvid Posse, friherre Carl Didrik Ehrenpreus, friherre Anton Johan Wrangel, grefve Carl Gustaf Tessin, kanslipresident, grefve Johan Gyllenborg, friherre Herman Cedercreutz, friherre Carl Johan Stjernstedt, friherre Anders Johan von Höpken, friherre Fabian Wrede, friherre Nils Palmstierna, grefve Clas Ekeblad och friherre Gabriel von Seth. Om några bland dessa äro i det föregående biografiska uppgifter meddelade och vi återkomma nu till de ibland dem, hvilka äfven under Adolf Fredriks regering utöfvat en mera framstående verksamhet.

Härvid bör i första rummet nämnas grefve Carl Gustaf Tessin, kanslipresident sedan 1747, samt både genom detta embete och sitt personliga inflytande den främste inom rådet vid Adolf Fredriks anträde till regeringen. Vi hafva i det föregående omtalat hans uppträdande under 1751 års riksdag, hans afträdande från kanslipresidents-embetet 1752, hans onåd vid hofvet och nedläggande af guvernörsplatsen hos kronprinsen 1756 samt huru han 1761 trädde ur rådet.

Brytningen mellan honom och konungaparet utgjorde en vändpunkt i Tessins lefnad och anledningen dertill har blifvit på olika sätt förklarad. Det sannolikaste är väl hans fortfarande tillgifvenhet för det rådande regeringssystemet, under hvilket han uppstigit till makt och

[1] Fryxell, Berättelser, XXXVII: 15–17; XLIII: 1–15.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:46:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/8/0539.html

		Berättelser ur svenska historien / Åttonde bandet. Frihetstiden / 509 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|