Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända till envälde. Efter 1772 års revolution försäkrade han ock, att intet folk i verlden fått hugna sig af en sådan grundlag som den då antagna, »hvilken visserligen skall göra svenska folket så lyckligt, som menskligheten tål vid».
I allmänhet var Scheffer nog mycket ombytlig i sina åsigter och visade alltför mycken benägenhet för allt nytt. Så var han i sina statshushållningsgrundsatser än frihandlare, än prohibitist och, jemte sina embetsgöromål, sysselsatte han sig ifrigt med en stor mängd företag, såsom silkesodling, fiskerier, saltsjuderier, lotterier, koppympning, luftballonger m. m., samt skötte dessutom en mycket vidlyftig brefvexling och utgaf en stor mängd arbeten i ganska skiljaktiga ämnen. För öfrigt skildras han af nästan alla samtida såsom en man med ovanlig arbetsförmåga, skarpsinnig, godmodig, oegennyttig och välgörande, med gladt och vänligt lynne, ledigt umgängessätt och ganska omfattande kunskaper. Han afled vid 71 års ålder i Aug. 1786.
Carl Rudenschöld, son af Torsten Rudén, då kyrkoherde i Åbo, sedermera biskop i Linköping, var född i Åbo 1698, idkade i Upsala, under inseende af domprosten Olof Celsius, sina studier till 1719, då han fick följa sin fader till riksdagen i Stockholm och begynna sin bana som embetsman. Samma år erhöll ock fadern adelskap för sina barn, som antogo namnet Rudenschöld, och redan samma år fick Carl Rudenschöld åtfölja riksrådet Ture Gustaf Bielke på dennes beskickning till Wien, hvarefter han erhöil åtskilliga diplomatiska uppdrag på egen hand, blef 1732 förordnad till svenskt sändebud i Polen och insattes efter sin återkomst till Sverige i sekreta utskottet 1738, förordnades följande året till svenskt sändebud i Berlin och blef friherre, samt utnämndes 1756 till hofkansler och 1758 till president i kommersekollegium. Vid 1751 och 1760 årens riksdagar var han åter ledamot af sekreta utskottet. Ehuru han slutit sig till hattpartiet, hade han icke deltagit i dess öfverdrifter, och genom sitt giftermål med en dotter till riksrådet Ture Gustaf Bielke 1756 hade han kommit i personliga förbindelser till mösspartiet. Han utnämndes till riksråd i April 1761, men aflägsnades derifrån 1765, blef likväl 1769 åter inkallad i rådet och 1770 grefve, men tog icke såsom sådan introduktion å riddarhuset. Sedan Gustaf III uppstigit på tronen, öfvertog Rudenschöld efter honom kanslerembetet vid Upsala akademi, afgick ur rådet för andra gången 1772 och afled i Stockholm den 10 Juni 1783, vid 85 års ålder. Framstående äfven såsom vitterhetsidkare både på vers och prosa, var han för öfrigt en af de ädlaste män under frihetstiden och bland denna tids statsmän den, som står mest fläckfri inför efterverlden.
Per Kalling till Myrö, son af assessorn Peter Kalling, var född i Stockholm 1700. Redan vid 17 års ålder ingick han i krigstjenst och deltog såsom fänrik vid lifgardet i belägringen af Fredrikshall 1718. Efter Carl XII:s död begaf sig Kalling till Frankrike, fick anställning i dess krigstjenst och deltog i åtskilliga fältslag samt blef efter sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
