Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gustaf III:s regering. Gustaf III:s ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och för att åskådliggöra åtskilliga handtverk eller mekaniska inrättningar, som i läroböckerna omtalades, plägade Tessin härma dervid förefallande rörelser, handgrepp och ljud. Begåfvad med ovanligt godt minne och snabb fattningsgåfva, inhemtade prinsen på detta sätt många kunskaper, men vandes tillika från all mödosammare själsansträngning, och för att göra lärostunderna ännu mera roande gaf Tessin dem ofta formen af ett slags skådespel, till dess han märkte, att prinsen började röja sådan förkärlek för teatraliska nöjen, att den gick till öfverdrift. Denna förkärlek följde emellertid sedermera Gustaf III hela lifvet igenom. För öfrigt bör man göra Tessin den rättvisan, att om han i mycket klemade med sin unge lärjunge och äfven var alltför frikostig på beröm åt dennes goda egenskaper, försummade han icke att i sina bekanta »Bref till en ung prins» framställa och varna honom för följderna af hvad Tessin upptäckt vara hans hufvudfel — praktlystnad och en för hög tanke om sig sjelf — likasom Tessin tillika sökte genom dessa bref hos honom inskärpa gudsfruktan, dygd, rättvisa, ordning, arbetsamhet, sparsamhet, måttlighet, ståndaktighet och mod, misstroende till smicker och lismeri, gunstlingar och ögontjenare, kärlek till kunskaper och sanning, mildhet och försonlighet.
Man finner äfven, att hvarje dag börjats med läsning af ett kapitel i bibeln, jemte förklaring deröfver. Under de första åren meddelades nyttiga lefnadsregler och vackra grundsatser, iklädda fabelns drägt; längre fram berättelser ur bibliska historien samt Sveriges och andra länders häfder, korta sammanfattningar af vetenskaper och konster, af litteraturhistoria och vitterhet, samt slutligen hufvuddragen af de förnämsta embetsverk, hvilkas embetsåtgärder prinsen framdeles skulle få att öfvervaka. Särskildt uppmanade Tessin prinsen att hålla den besvurna regeringsformen och icke »högre skatta verldslig point d’honneur än en evig själavåda». I vitterhet och lärdom framhöll han ofta forntida författare såsom mönster och bad prinsen lära sig engelska såsom frihetens tungomål.
Man torde erkänna, att i allt detta röjer sig föga af den flärd, hvarför Tessin i allmänhet varit beskyld och hvari Gustaf skall varit uppfostrad. Dock har man flera skäl för antagandet, att förhållandet mellan guvernören och lärjungen icke i verkligheten varit så flärdfritt som det framträder i de tryckta brefven, likasom äfven att Tessin sjelf varit långt mera flärdfull, än dessa bref antyda.
Om Dalins inverkan på prinsens uppfostran finnes ingenting särskildt antecknadt; men man vet dock, att Dalin var den snillrikaste och en bland de kunskapsrikaste af den tidens vitterhetsidkare, samt att han förstått i hög grad tillvinna sig sin lärjunges tillgifvenhet. Hans lärometod var troligen densamma, som Tessin sjelf följde och möjligen äfven för läraren föreskrifvit. För de ovanliga kunskaper i åtskilliga ämnen, hvilka Gustaf III tidigt ådagalade, hade han väl till en stor del att tacka Dalin, likasom äfven denne tycks hos honom grundlagt den öfvervägande håg för vitterhet, hvilken följde honom lifvet igenom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
