Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1771, 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vidtogo åtskilliga åtgärder, som ytterligare retade sinnesstämningen hos motpartiet. Så företogo ständerna en mängd godtyckliga utnämningar till det rådande partiets fördel, utan något sken af laglig rätt, och så upptogo ständerna tvistemål, som antingen icke genomgått alla instantier eller voro af kongl. maj:t afgjorda och icke inom laga tid dragna under ständernas pröfning, samt läto icke ens domar och beslut, som utgått från föregående ständer, vara orubbade, hvarigenom all säkerhet i lagskipningen försvann, då ingen makt fans, som kunde meddela beslut, med visshet att det skulle blifva gällande längre än till nästa riksdag. Förföljelser började ock på hvarjehanda sätt anställas mot det rådande partiets motståndare. Slutligen hade äfven under denna riksdag bondeståndets både anspråk och betydenhet växt, ju mer striden mellan adeln och de ofrälse stånden fortgick.
Penningeställningen var äfven vid denna riksdag föremål för mångfaldiga öfverläggningar. Sekreta utskottet fann nödigt att till bankens förstärkande, hvars sedelstock vuxit till en oroande höjd, återställa de pantförskrifna kronoinkomsterna af stora sjötullen m. m., som vid föregående riksdagen blifvit till statsverket anslagna; men härigenom uppkom en minskning af nära 21 tunnor guld i statsverkets redan förut alltför knappa tillgångar, under det missväxt och hungersnöd hotade att göra penningebristen ännu mera tryckande. Utskottet framlade nu för kongl. maj:t en målning af statsverkets nöd och begärde kongl. maj:ts yttrande, huru statens utgifter måtte kunna minskas och dess tillgångar ökas, samt hvilka utvägar i öfrigt kunde finnas till förlägenhetens afhjelpande, men fick till svar, att kongl. Maj:t ansåg öfverflödigt erinra derom, att riksens ständer ej allenast tagit banken under sin egen förvaltning, utan ock åtagit sig omsorgen om statsverket, så att sekreta utskottet bättre än kongl. maj:t borde kunna utreda förhållandet mellan statens inkomster och utgifter. Kongl. maj:t kände inga andra nya tillgångar än de franska subsidierna, hvilka komme att inbringa nära 15 tunnor guld årligen; skulle äfven detta icke förslå, så återstode endast att, å ena sidan, förhjelpa kongl. maj:t och kronan till fullt åtnjutande af dess lagliga rättigheter i all måtto och, å den andra, låta alla utgifter utom aflönings- och underhållsstaterna tills vidare hvila.
Efter detta svar från regeringen vände sig sekreta utskottet till stånden och öfverlemnade till dem ett statsförslag för 1772, utvisande en brist af minst 50 tunnor guld, till hvars fyllande utskottet icke visste några medel. Att pålägga nya skatter ansåg utskottet vara omöjligt, då redan de förut varande endast med största svårighet kunde indrifvas. Att söka stoppa bristen genom lån vore att göra den för framtiden så mycket obotligare. Man hade således att fästa sig vid de utvägar, som kunde leda dels till förbättring af rikets drätsel, dels till minskning i statsutgifterna, och man antydde i förra hänseendet den af regeringen påpekade utväg att »återställa kronan i fullt åtnjutande af dess lagliga rättigheter», d. v. s. låta kronan uppbära sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
