Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsformen förbjudet så länge rikets ständer voro samlade. Den tillfälliga konseljen förklarade sig nu enhälligt för nödvändigheten att skyndsamt innesluta Christianstad, på det upproret ej måtte sprida sig vidare, hvarefter prinsen uppbådade de skånska regementena samt rustade sig att med dem och besättningarna i Landskrona och Malmö tåga till Christianstad.
I Stockholm hade man under tiden genom nya afskrifter af depescher från Vergennes fått ytterligare upplysningar om statshvälfningsplanens fortgång; men till lycka för de deri invecklade voro i dessa depescher ordalagen mera allmänna och de uppgåfvo inga namn å deltagarne. Man började ock fästa mindre vigt dervid, i synnerhet som Mössornas välde vid riksdagen syntes nu vara så fast grundadt, att ingen tycktes kunna våga ett försök till dess rubbande. Möjligen kunde ock hela statshvälfningsplanen endast vara förespeglingar till Vergennes för att åt hofvet och Hattarne utverka fortfarande understöd från Frankrike. Äfven ryska hofvet, för hvilket Ostermann genast anmält de gjorda upptäckterna, tycktes icke fästa någon synnerlig vigt dervid. Man var nu i Petersburg så upptagen af traktaten med Österrike och Preussen om Polens delning, hvilken afslutades den 5 Augusti, att man hade föga sinne för någonting annat. Ostermann fick derför intet annat svar, än att det var en vigtig nyhet han meddelat, och att ryska regeringen skulle betänka saken, hvarefter föreskrifter skulle honom lemnas; men hvarken sådana eller någon ny penningesändning afhördes. Äfven konung Fredrik i Preussen fäste föga vigt vid de underrättelser Ostermann låtit gifva honom. När Mössornas beskyddare visade sig så lugna, vidtogo ej heller deras ledare några andra försigtighetsmått än de genast vid första underrättelsen tagna. Flere af dessa ledare lemnade ock nu Stockholm för att efter riksdagens mödor förfriska sig på landet, såsom Horn, Reuterholm, Ridderstolpe, Frietzcky, m. fl. Äfven ryske och danske ministrarne voro på landet, när underrättelsen kom om resningen i Skåne.
Det skedde genom Rudbeck, som den 16 Augusti på aftonen återkom till Stockholm. Följande morgonen aflade han först inför sekreta utskottet och derefter inför konungen och rådet berättelse om hvad som händt honom i Christianstad och om besättningens uppror. Rådet beslöt nu sända en af sina egna ledamöter till Skåne, för att leda anstalterna till upprorets qväfvande, och under hans lydnad skulle alla civila och militära myndigheter i orten ställas. När fram på dagen kurir kom från prins Carl med underrättelse om de åtgärder han vidtagit, föranledde detta ingen ändring i beslutet. Man ansåg icke rådligt låta honom behålla befälet, och de småländska regementena fingo befallning att stöta till dem, som ryckte mot de upproriska.
Någont synnerlig brådska röjde sig dock icke i rådets anstalter. Först mot aftonen den 17 Augusti blef riksrådet Carl Funck utsedd att taga öfverbefälet i Skåne; instruktionen för honom blef icke färdig förr än den 19, och han kom aldrig att afresa. Det var icke skånska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
