Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshvälfningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östergötland, der Fersen, enligt konungens önskan, var hans ledare och stöd. Civila och militära myndigheter underkastade sig utan tvekan den nya ordningen. Fersen sjelf, så väl som de båda riksråden Liewen och Horn, hvilka äfven befunno sig i Östergötland, afgåfvo skriftliga förbindelser att hålla den ed, som konungen kunde täckas affordra dem.
Pechlin hade skyndat till sin hemort, Kalmar län, och der vidtagit alla åtgärder för att hastigt samla de tre småländska regementena, öfver hvilka han förklarade sig hafva högsta befälet, sedan riksrådet Funck blifvit arresterad. Han skyndade derefter till Jönköping för att bemäktiga sig dervarande fästning och förråd; men ilbuden från konungen och prins Fredrik Adolf hade hunnit före honom, och han blef arresterad i sjelfva stadsporten samt förd såsom fånge till Gripsholm. Sedan han der någon tid suttit fången, blef han åter frigifven, efter att hafva aflagt trohetsed, men skildes från sitt regemente. I alla delar af riket blef lugnet ostördt och inom få dagar var statsförändringen allmänt erkänd.
På det den måtte få tid att stadga sig, var det nödigt, att riksdagen icke länge skulle blifva samlad; dock kunde ständerna icke genast hemförlofvas, emedan de, ehuru de varit tillsammans i 14 månader, ännu icke fattat beslut om statsverket och bevillningen; men till dessa ämnen blef ock deras återstående verksamhet inskränkt. Den 25 Augusti kallades ständerna åter till rikssalen för att mottaga konungens propositioner om de för statsverket erforderliga bevillningar samt sådana författningar rörande banken, som kunde återställa ordning i penningeväsendet. Svar härå äskade konungen inom 14 dagar.
Följande dagen sammanträdde stånden hvart för sig på sina vanliga samlingsrum. Adeln, som under denna riksdag legat under i riksdagsstriderna, dolde ej sin glädje öfver statshvälfningen, som satt en gräns för förföljelserna och gjort slut på de ofrälse ståndens öfvervälde.
På landtmarskalkens uppmaning beslöt adeln genom en stor deputation högtidligen tacka konungen för att han återskaffat fred och lugn i riket och upplifvat den urgamla svenska friheten. De öfriga stånden, ehuru troligen i sjelfva verket långt mindre belåtna med den inträffade förändringen än en stor del af adeln, skyndade likväl att instämma, och presterne, som nu icke ville gifva adeln efter i tillgifvenhetsbetygelser, tillade, att en medalj borde slås till minne af den lyckliga förändringen den 19 Augusti. Den beslutade tacksägelsen blef ock den 27 Augusti genom en stor deputation af alla fyra stånden, anförd af landtmarskalken, framburen till konungen.
De ärenden, konungen förelagt ständerna, blefvo härefter med nit och skyndsamhet företagna. Sekreta utskottet, med sina underafdelningar, var genom den nya regeringsformen afskaffadt, men i stället förvandlades den förra banko-deputationen till ett särskildt utskott för allt som rörde banken, och den förra statsdeputationen, förstärkt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
