Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget 1789, 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elimä och Lappträsk, samt den venstra under generallöjtnanten Siegroth kring vägen från Keltis till Tawastehus. Dessutom stod Sawolaks-brigaden under öfverste Stedingk i flera smärre fördelningar mellan Heinola, St. Michel, Randasalmi och Tohmajärwi, med förposter i Christina, Puumala och Sulkawa. Alla dessa trupper uppgingo tillsammans till omkring 16,000 man; återstoden af trupperna i Finland låg dels i garnisoner, dels på roten.
Redan i Mars, medan isen ännu låg öfver vattendragen och djup snö öfver landet, begynte fiendtligheterna med smärre infall öfver gränsen å ömse sidor, hvilka fortsattes under April och Maj månader. Ryska flottan hade denna vår ovanligt tidigt fulländat sin utrustning, så att den kunde utlöpa redan i medlet af Maj, hvarefter den under två månaders tid var ensam herskande i Finska viken och Östersjön. Den gjorde ett fruktlöst försök att bemäktiga sig Hangö udd, men lyckades vid Porkkala udd afskära farleden mellan Åbo och Helsingfors. Den 29 Maj utlopp första afdelningen af arméns flottas finska eskader under befäl af öfverstelöjtnanten Magnus Rosén von Rosenstein, och den 10 Juni utgick öfveramiralen Ehrensvärd med återstoden af finska eskadern.
Den 1 Juni utnämnde konungen till riksärendenas skötande under sin frånvaro en regering, bestående af riksdrotsen grefve Wachtmeister, riksråden grefvarne Beckfriis och Bonde, presidenten grefve Munck, statssekreteraren friherre Ruuth och generallöjtnanten friherre Zöge von Manteuffel, hvarefter han den 3 Juni afreste från Stockholm samt öfver Åbo och Helsingfors den 8 Juni inträffade i Borgå, der han tills vidare tog sitt högqvarter.
Å ryska sidan börjades fälttåget i medlet af Juni med ett genom en hastig koncentrering af hufvudstyrkan vid Villmanstrand verkstäldt anfall mot Sawolaksbrigadens särskilda fördelningar. Ryske generalmajoren Schultz framryckte den 8 Juni med 2,000 man från Nyslott mot Sulkawa och generalmajoren Knorring med 1,500 man mot Puumala, medan hufvudstyrkan, 5,000 man, under general Michelson framträngde från Villmanstrand mot St. Michel. Så snart Stedingk fått kunskap om att Schultz närmade sig Randasalmi, skyndade han dit och tvang honom, genom en diversion mot Pungansalmi, att draga sig tillbaka. Knorring fann äfven ställningen vid Puumala för stark och uppsköt sitt anfall; men ryska hufvudstyrkan under Michelson och Sprengtporten, som nu öppet deltog i kriget mot sina landsmän, öfverföll vid Kyrö den 11 Juni en finsk förtrupp af 230 man, som efter ett tappert motstånd skingrades, och framryckte den 12 till Christina.
Vid Porosalmi, ett smalt näs mellan sjöarne Saimen och Surnujärwi, samlade Stedingk 750 man, hvarjemte han befalte de från Heinola anryckande Björneborgs och Österbottens regementen att öfver St. Michel skynda denna styrka till undsättning. Vid midnatt den 13 Juni började Michelson anfalla trupperna vid Porosalmi; men oaktadt det ryska artilleriet bland dem gjorde stor förödelse och de anfallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
