Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska kriget 1789, 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan följande dagen blef ock konungen ändtligen öfvertygad, att båda flottorna nu voro instängda i Viborgska viken. Krigskonseljer höllos den 21, 22 och 23 Juni, hvarunder det ena förtviflade förslaget efter det andra sattes i fråga. Det djerfvaste bland alla var konungens, att man borde samla båda flottorna i Björkösund, landsätta 30,000 man (af hvilket antal dock knappast en tredjedel var disponibel, äfven om besättningarna inskränktes så mycket som möjligt), och med dessa gå till Petersburg för att aftvinga freden. Misslyckades detta företag, skulle örlogsflottan bränna sina gamla skepp och skärgårdsflottan sina transportfartyg, hvarefter den förras snabbseglande fartyg skulle söka rädda sig så godt de kunde och roddfartygen smyga sig undan längs landet.
Denna plan var dock alltför äfventyrlig att kunna antagas, och man förenade sig slutligen om en af dåvarande löjtnanten Gustaf af Klint föreslagen, att örlogsflottan och under dess skydd skärgårdsflottan skulle bryta sig igenom fiendtliga örlogsflottans venstra flygel vid Krosserort; men, då det var antagligt, att denna flotta genast skulle lägga sig i vägen och hindra de svenska flottorna att komma längre ut i sjön, så skulle dessa genast efter genombrytningen söka skären vester om Pitkäpaasi eller Aspö, hvarifrån örlogsflottan, sjelf skyddande skärgårdsflottan och, skyddad af den, skulle kunna afslå fiendens anfall.
Storm och ihållande motvind hindrade dock länge denna plans verkställande, och under tiden blef belägenheten för hvarje dag svårare. Bristen på dricksvatten och lifsmedel blef allt känbarare, äfven konungen måste åtnöja sig med den simplaste föda, och han skall slutligen icke haft annat dricksvatten än ett litet fat, som ryske generalen Soltikoff hvarje dag skickade honom från Viborg. På ryska chefskeppet skall man ock nu hafva ordnat den hytt, hvari Gustaf III skulle föras fången till Petersburg. Allmän nedslagenhet och modstulenhet var rådande, och man försökte äfven börja underhandlingar med amiral Tschitschagow, som nu förde öfverbefälet öfver ryska flottan. Af hvad beskaffenhet dessa underhandlingar voro, känner man icke, men man har trott sig finna en verkan deraf i den ryska flottans overksamhet, när den svenska slutligen verkstälde sin genombrytning.
Ändtligen den 2 Juli kastade vinden om till östlig, och genast gjordes allting i ordning till genombrytningen, hvilken bestämdes till följande morgon. Den skulle verkställas mellan Krosserort och Salförsgrundet, hvarest fem linieskepp voro förlagda. Örlogsflottan skulle börja striden, samt skärgårds- och transportflottorna gå i bredd med och till höger om örlogsflottan. För att dela fiendens uppmärksamhet skulle öfverstlöjtnant Törning med 4 divisioner kanonslupar tidigt i dagningen genom Torsaari sund framgå mot ryska örlogsflottans högra flygel, hvilken låg nära biskopsön, samt angripa densamma, hvarefter Törning skulle förena sig med den öfriga skärgårdsflottan.
Äfven ryssarne ville vid samma tid från alla håll angripa de svenska flottorna och tillintetgöra dem. Afsigten skall varit att med både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
