Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungen skulle bestämma, huruvida efter sig företeende omständigheter målet skulle alldeles nedläggas eller ransakningen fortgå.
Vid samma riksdag antogos ock, enligt konungens förslag, åtskilliga förändringar i allmänna lagens stadganden, i ändamål att mildra densamma samt att afskaffa sådant bevisningssätt, som störde förtroendet medborgare emellan, hvarom en kunglig förordning utfärdades den 20 Januari 1779.
I samma anda var ock ett kungligt bref af den 17 Oktober 1778, angående utvägar till förekommande af barnamord, hvari mera mildhet påböds mot barnaföderskan, att hon ej af fruktan för offentlig vanära skulle drifvas att söka undgå den genom mord å barnet.
Sedermera förekommo under Gustaf III:s regering inga lagstiftnings-åtgärder af större vigt; men vid 1786 års riksdag gaf konungen tillkänna, att han åt flere för kunskap, erfarenhet och nit kände män uppdragit att med allmänna lagen jemföra alla till efterlefnad gällande särskilda stadgar och förordningar, samt i förslag till ett sammandraget lagverk under allmänna lagens balkar och kapitel upptaga hvad deraf till allmän efterrättelse tjenar.
Hvad lagskipningen beträffar, vidtog konungen en ganska allvarsam undersökning med Göta hofrätt den 1 Oktober 1773, då han yttrade, att han vid flera tillfällen funnit sig nödsakad förehålla hofrätten den mindre laggrannhet, som vid åtskilliga angelägna måls skötande blifvit ådagalagd; han hade i flera landsorter nog allmänt hört klagas öfver en mindre skyndsam rättvisa; han hade blifvit underrättad, att en stor del af underdomarena, som lydde under hofrättens inseende, ofta vårdslöst och äfven ganska sällan sjelfve förrättade sina vigtiga domaresysslor, utan läto dem vårdas af unga och oerfarna extra ordinarier; han hade hört, att mål rörande uppbördsverket, som till hofrätten inkommit, ej varda så skyndsamt undersökta och afdömda, som uppbördsverket och en allmoges förmenta lidande kräfde. Riksråden Stockenström och Hermanson, jemte statssekreteraren Hegardt, å justitiekanslers-embetets vägnar, förordnades att göra sig underrättade om dessa förhållanden samt huruvida hofrätten tillhöll sina underhafvande att fullgöra sina skyldigheter; huru de sysslor, som af hofrätten tillsattes, blifvit utdelade och fullgjorda, samt huru de, som hos hofrätten haft något mål anhängigt, blifvit i sin ordning till skyndsamt och rättvist slut förhulpne, om hvilket allt berättelse skulle till konungen afgifvas. Dom föll den 11 December 1775, och fyra af hofrättens ledamöter blefvo då afsatta.
En ny hofrätt, med en president, 2 hofrättsråd, 5 assessorer och nödig underbetjening, inrättades i Vasa den 29 Juni 1776, då konungen förklarade, att sådant skett, emedan Åbo hofrätt, »oaktadt all använd berömlig flit», icke på långt när kunnat afhjelpa alla inkomna ärenden. Två nya lagmans- och tre nya häradsrätter blefvo då äfven tillsatta genom de förra lag- och domsagornas klyfning.
Den vigtigaste förändringen i lagskipningen skedde emellertid, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
