Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
chef i polismästaren Liljensparre. Tabellverket förbättrades och de dertill af presterskapet insända förteckningar ansågos såsom de på sin tid fullkomligaste i Europa.
Den 1 Juli 1773 utfärdades en ny kansliordning, enligt hvilken kanslikollegium skulle bestå af en president, hvartill ett riksråd borde förordnas, en eller flera rikskansliråd, som äfven borde tagas från rådet, en hofkansler, 4 statssekreterare och ett obestämdt antal kansliråd. Till kansliet räknades äfven nedra justitierevisionen, bestående af en justitiekansler och samtlige revisionssekreterarne, hvilka hade att bereda och inför rådets justitieafdelning föredraga dithörande ärenden. Det öfriga kansliet var deladt i fyra statsexpeditioner: utrikes, krigs-, inrikes- samt handels- och finansexpeditionerna, hvardera med en statssekreterare till chef samt bestående för öfrigt af expeditionssekreterare, protokollssekreterare, registratorer, kanslister och kopister. Under utrikes expeditionen hörde allt, som angick utrikes makter samt rikets tyska besittningar; under krigsexpeditionen hvad som rörde krigsmakten till lands och vatten; under inrikes expeditionen hvad som skulle utfärdas angående landstaterna, presterskapet, undervisningsverken och bergverken; under handels- och finansexpeditionen alla ärenden angående myntväsendet, allmänna krediten, penningerörelsen, kronans spanmålsförråd, bankoverket, manufakturer, handel, sjöfart och saltsjöfiskerier. Under kanslikollegiets öfverinseende hörde för öfrigt riks- och antiquitets-arkiven, kongl. biblioteket, postverket samt akademierna och de öfriga läroverken.
Sedan öfverståthållaren i Stockholm friherre Carl Sparre inkommit i rådet i December 1775, fick han öfverinseendet öfver krigsväsendet både till lands och vatten samt var länge den egentlige krigsministern, dervid mer och mer biträdd af öfversten Johan Christofer Toll i hvad som rörde landtförsvaret, samt af öfversten, sedan 1780 generalamiralen Henrik af Trolle i hvad som angick flottan, hvilka båda efter hand så stego i konungens förtroende, att den mindre medgörlige Sparre fans öfverflödig.
För finanserna hade Gustaf III under detta tidskifte af sin regering en ganska framstående rådgifvare i Johan Liljencrantz, som 1773 blef statssekreterare för handels- och finansärendena samt genomförde flera vigtiga förbättringar i rikets penningeväsende, ehuru han icke kunde förekomma den oreda deri, som mer och mer tilltog i följd af konungens misshushållning.
Efter 1778 års riksdag började dåvarande expeditionssekreteraren, sedan 1782 statssekreteraren i inrikes expeditionen Elis Schröderheim, som under riksdagen till konungens synnerliga belåtenhet varit bondeståndets både sekreterare och ledare, stiga allt högre i hans ynnest och vi hafva i det föregående anmärkt, att pastorathandeln då drefs mest oförsynt och ett visst lättsinne vid regeringsärendenas skötande började efterträda det förra allvaret.
Vi hafva äfven redan anmärkt, att med Ulrik Scheffers afgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
