Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akademi anstäld, i kungliga kansliet 1751. Här gjorde han bekantskap med Gyllenborg, som lemnat följande skildring af hans personlighet vid denna tid: »En yngling hade anländt från Åbo akademi vid samma tid som jag från Lund, hvilken i kunskaper, böjelser och snille och äfven i anseende till ålder, stånd och vilkor egde med mig den sällsyntaste öfverensstämmelse. Från rikets skilda landsändar sammanstötte vi i Stockholm. Första utseendet af grefve Creutz’ var i hans yngre år honom icke gynnande. En mörk och tankspridd uppsyn, ett magert och gulblekt ansigte gåfvo icke tillkänna en ynglings vanliga liflighet, än mindre något snille; men när denne yngling ville behaga, ville vinna någons vänskap, utbrast ur hans ögon en förtjusande låga; en behaglig rodnad spriddes i hans ansigte; alla hans åtbörder blefvo talande och instämde att teckna hans hjerta. Det intryck, han gjorde, kunde aldrig utplånas. Creutz har i äldre år i visst afseende blifvit vackrare. Molnet, som höljde hans uppsyn, hade försvunnit, men gudalågan, som frambrutit derur var också förlorad. Hans ansigte var fylligare, hans hy jemnare, hans utseende var af en man af verld; men författaren af Atis och Camilla fans ej mera.»
En nära vänskap förenade snart de båda unga männen. De voro under tio års tid, till dess Creutz såsom svensk minister afreste till spanska hofvet, dagligen tillsammans, ingingo båda samtidigt i »Tankebyggare-orden», ett af den tidens vittra sällskap, som i det föregående blifvit omnämndt, och lemnade båda bidrag till den samling af vitterhetsstycken, som under titel »Våra försök» utgafs af detta sällskap. Genom dessa bidrag började de ock göra sig kända bland den tidens vitterhetsälskare, Creutz i synnerhet genom sitt »Sommarqväde», en täck idyll, rik på naturmålningar, och »Elegi», en herdes klagan öfver sin herdinnas hårdhet, ett numera föråldradt vitterhetsslag, men båda utmärkta genom en mjukhet och ett välljud i versbyggnaden, som man i så hög grad dittills icke funnit i någon svensk dikt.
Huru både Creutz och Gyllenborg sedermera upptogos i fru Nordenflychts vittra umgängeskrets, är i föregående del omtaladt. Deras tankebyggare-orden hade nu förvandlat sig till sällskapet Utile dulci, hvilket bekantgjorde sina vittra alster under titel »Vitterhetsarbeten, utgifna af ett samhälle i Stockholm», hvaraf första delen utkom 1756. I den andra, som utgafs 1762, infördes några smärre dikter af Creutz och tillika hans mästertycke »Atis och Camilla», som på sin tid af hela den läsande allmänheten mottogs med en hänförelse, jemförlig endast med den, hvarmed man i en senare tid mottagit Frithiofs saga och Fänrik Ståls sägner.
Med denna dikt hann Creutz höjden af sin skaldegåfva, och hvad han sedermera utgaf, som i allmänhet icke var särdeles mycket, kunde icke dermed jemföras. Redan året efter denna dikts utgifvande blef han ock dragen från sin poetiska verksamhet till diplomatiens mera prosaiska bestyr, då han 1763 utnämndes till svensk minister i Spanien, hvarifrån han tre år senare i samma egenskap afgick till Paris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
