Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hafva blifvit förbigången vid tillsättandet af en professors-plats vid akademien, samt återvände till Frankrike, der han vann stort anseende såsom genremålare i gouache och lyckades i synnerhet i framställningen af scener ur det eleganta pariserlifvet. År 1791 kom han tillbaka till Sverige och målade ett gouache-porträtt af Gustaf III, nu befintligt å Rosersberg, samt utförde äfven några historiska kompositioner i mindre skala, men var här föga bemärkt och afled 1807, glömd af sin samtid.
Elias Martin, född i Stockholm 1739, har äfven försökt sig i genremålning, ehuru han vunnit sitt största rykte som landskapsmålare. Han var ännu blott en lärling i målare-handtverket, då Augustin Ehrensvärd, som fann honom ega anlag äfven för målarekonsten, tog honom med sig till Sveaborg och lät honom der öfva sig i båda delarna. Flere bland officerarne läto sig ock af honom undervisas i teckning och han blef Carl August Ehrensvärds förste handledare i de bildande konsterna samt tillhörde äfven sedermera hans förtroligare umgängeskrets. Med egna besparade medel reste Martin 1766 till Frankrike och Italien samt derifrån 1767 till England, der han stannade i femton år, under hvilka han bland annat utförde scener ur Spencers Fairy-Qveen i Bodleyanska biblioteket i Oxford samt tillika gjorde sig fördelaktigt känd såsom landskapsmålare. Inom denna konstart intager han ock ett af de främsta rummen bland svenska konstnärer genom känslans innerlighet, harmonien i färgen och den lätta luften i hans stycken. Äfven hans genrebilder berömmas för renhet i anda, smak i bisaker och en lefvande färg. Slutligen utmärkte sig Martin också som karrikatyrtecknare genom teckningarna till »Bacchi Tempel», hvilka dock ej taga sig så väl ut, som de kunnat och bort, om de blifvit bättre utförda vid graveringen, hvilken verkstäldes af målarens broder, gravören Johan Fredrik Martin. Målaren hemkallades af Gustaf III 1791, blef då ledamot af målare- och bildhuggare-akademien samt afled i Stockholm 1818.
Jean Louis Desprez, född i Auxerre i mellersta Frankrike 1737, blef 1783 känd af Gustaf III under dennes resa i Italien och fick åtfölja honom till Sverige, der han antogs till förste dekorationsmålare vid kungliga teatern samt åstadkom i denna egenskap verkliga mästerstycken i dekorationsväg. Mindre lycklig var han som historie- och bataljmålare, hvilket tillräckligt visar sig i hans båda bataljstycken, Slaget vid Hogland å Rosersberg och Striden mellan Crotoniaterne och Sybariterne å Nationalmuseum. För öfrigt har han med framgång försökt sig äfven som aqvarellmålare och karrikatyrtecknare, men står dock alltid högst som dekorationsmålare, och i synnerhet voro hans dekorationer till operan Gustaf Wasa ett föremål för hans samtids högsta beundran. Efter Gustaf III:s död fann han sig ej längre så uppburen som förr, råkade i ekonomiskt trångmål och afled i Mars 1804, en af de många, som hade stora skäl att sakna Gustaf III.
Louis Masreliez, född i Paris 1747, hade redan vid sju års ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
