Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funderingar i mekanik och gjorde äfven astronomiska iakttagelser. Hans konstnärsrykte steg under tiden mer och mer. Han blef ledamot af målare- och bildhuggare-akademien 1797 och fick tillika titel hofmålare, hvilken benämning han dock ej kunde tåla, erhöll af Carl Johan en årlig pension af 100 rdr specie 1812 och dog i Januari 1816. Han var såsom konstnär rik på stora tankar och förstod genom en snillrik gruppering och lycklig fördelning af skuggor och dagrar gifva stor effekt åt det hela. I framställandet af åldriga, vördnadsbjudande ansigten — profeter, evangelister, konungar — lyckades han bäst, men var ej lika lycklig i framställandet af ungdom och skönhet, i synnerhet den qvinliga. Rik konstnärskallelse egde han onekligt och kunde med skäl säga om sig: »Gud hafver gifvit mig att måla».
Skulpturen egde under detta tidskifte icke så talrika idkare som målarekonsten, men bland dem fans nu för första gången en svensk konstnär med europeiskt rykte.
En fransman Pierre Hubert L’Archeveque hade under senare hälften af frihetstiden varit den mest anlitade skulptören i Sverige. Han hade genom dåvarande svenske ministern vid franska hofvet Ulrik Scheffers försorg blifvit hit inkallad 1755 och anstäld såsom hofbildhuggare. Sedan ständerna, på öfverståthållaren grefve Dürings förslag, anvisat medel för uppställande af Gustaf Adolfs bildstod å Stockholms vackraste torg, bestäldes denna stod af L’Archeveque 1757 och följande året hade han modellen färdig. Den förestälde den store konungen till häst och segergudinnan ilande efter honom för att sätta en krans på hans hufvud; men i sekreta utskottet vid 1769 års riksdag anmärkte man, att »menige man kunde göra sig orimliga och opassande föreställningar om det halfklädda fruntimret, som konungen fått till följeslagerska», och följden blef, att modellen måste omarbetas. Dermed gick så långsamt, att stoden först 1779 blef färdiggjuten och aftäcktes 1796, således nära 40 år efter det den bestäldes. Den kostade då 174,000 rdr specie, en för den tiden högst betydande summa, som på intet sätt motsvarades af arbetets konstvärde, ty det är långt ifrån att vara något mästerstycke. Detsamma kan äfven sägas om Gustaf Wasas bildstod, som likaledes utfördes af L’Archeveque, sedan adeln 1760 beslutat uppresa den framför riddarhuset. Äfven med utförandet af detta arbete gick det ganska långsamt, ty den blef färdig först 1774. Detta arbetes färdigblifvande hann dock konstnären upplefva, men Gustaf Adolfs bildstod var ännu icke gjuten, då L’Archeveque afled i September 1778.
Till hans efterträdare såsom hofbildhuggare utnämnde Gustaf III Johan Tobias Sergel, som nu hemkallades från Italien. Född i Stockholm den 8 September 1740, dit fadern Christofer Sergel blifvit från Tyskland inkallad såsom »hofbrodör», hade Sergel redan i barndomen röjt stora anlag för teckning och modellering, hvarföre fadern ock lät honom i den förra inhemta undervisning af hofintendenten Rehn och i den senare af ornamentsbildhuggaren Jacques Masreliez, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
