Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gunstlingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generallöjtnanternas, blef samma år generaladjutant af flygeln och öfverstelöjtnant i armén, samt 1786 öfverstelöjtnant vid Nylands regemente och öfverste i armén, äfvensom han detta år invaldes i svenska akademien. Genom konungens inflytande hade han året förut blifvit gift med fröken Hedvig Ulrika De la Gardie, en dotter till öfverkammarherren grefve Carl Julius De la Gardie, och kort efter deras bröllop utnämndes hon till statsfru hos drottningen.
Armfelt var nu förklarad gunstling, deltog ej allenast i konungens nöjen, utan fick äfven förtroende af hans politiska planer och började sin egen politiska bana vid 1786 års riksdag, der han tillhörde de konungske inom adeln, hvilka dock utgjorde dess minoritet. Efter riksdagens slut följde Armfelt Gustaf III till Köpenhamn, der konungen, ehuru icke utan någon svårighet, åt honom utverkade elefanter-orden. Följande året var han åter konungen följaktig till det stora lägret i Finland och blef då öfverste för Nylands regemente. Hans deltagande i ryska kriget hafva vi omnämnt i berättelsen om detta. Han gaf derunder flera prof på personligt mod, beslutsamhet och härförareförmåga, stäldes under hösten 1788 i spetsen för den frikår, som bildades i Dalarne och hvilken Armfelt gjorde sitt bästa att organisera, utmärkte sig åter under 1789 års fälttåg och likaså under det följande årets, blef då generalmajor och var en af de svenska underhandlarne vid freden i Werelä, då han erhöll ryska St. Andreas-orden samt blef kort derefter serafimer-riddare och valdes till kansler för Åbo akademi. Under konungens resa till Aachen 1791 förordnades Armfelt till ledamot af regeringen. Under riksdagen i Gefle uppträdde han med ett öfvermod, som stötte många, gaf dagligen middag för några och trettio personer under taffelmusik, intog derunder alltid sjelf främsta rummet och bemötte alla andra såsom sina underordnade. Han yrkade derefter att blifva öfverståthållare i Stockholm, visade stor förtrytelse öfver, att detta yrkande ej genast bifölls, och betedde sig i så hög grad som en bortskämd favorit, att konungens ynnest tycktes börja kallna. Så inträffade mordförsöket den 16 Mars, och nu på sin dödsbädd utnämnde konungen Armfelt till öfverståthållare och förordnade honom till ledamot af förmyndarestyrelsen under den nye konungens minderårighet. Såsom öfverståthållare lyckades ock Armfelt, af alla känd såsom Gustaf III:s förtroligaste vän, lugna den starka jäsning, som uppstått bland hufvudstadens befolkning vid underrättelsen om mordförsöket och hvilken kunnat blifva ganska farlig för dem, som gjort sig kända såsom konungens fiender.
Efter Gustaf III:s död blef visserligen hans förordnande rörande förmyndarestyrelsen och Armfelts deltagande deri upphäfdt, men för öfrigt gaf den nye regenten Armfelt ett bevis på sin bevågenhet genom hans utnämning till generallöjtnant i Maj 1792. Förhållandet ändrades dock, när Armfelt i Juli samma år måste företaga en resa till Aachen för att sköta sin helsa. Under sitt vistande der blef han skild från öfverståthållareembetet och utnämnd till svensk minister i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
