Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Frankrike, 1805-1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelsk bekostnad med 12,000 man aktivt deltaga i krigsrörelserna inom norra Tyskland.
Den 8 Oktober landstego 16,000 ryssar under general Osterman Tolstoys befäl i trakten af Greifswald och på Rügen. Några dagar förut hade general Tolstoy infunnit sig å Beckaskog hos Gustaf Adolf och till honom öfverlemnät ett bref från kejsar Alexander, som deri förklarade, att han med fullt förtroende öfverlemnade befälet öfver sina ryssar åt sin nye bundsförvandt. Den del af svenska hären, som blifvit bestämd att öfvergå till Tyskland, fick också nu befallning att genast uppbryta, medan konungen sjelf skulle ofördröjligen följa efter. Krigsplanen var, att de landstigne 16,000 ryssarne skulle, i förening med 12,000 svenskar, gå öfver Elben till Hannover och der förena sig med en engelsk styrka af 12,000 man. Till en början och i afvaktan å de svenska truppernas ankomst tågade den ryska hären, förstärkt med 1,100 man svenskar under öfverste Carl von Cardell, genom Pomern, Mecklenburg och en del af Hannoverska området till den af fransmännen innehafda fästningen Hameln, som inneslöts. I början af November afgingo åt detta håll ytterligare 1,200 man svenskar under generaladjutanten Carl Axel von Morian, som öfvertog befälet äfven öfver den förut afgångna svenska styrkan.
Framgången af den uppgjorda krigsplanen berodde emellertid väsentligt af den hållning konungen af Preussen komme att iakttaga, och i afvaktan derå dröjde Gustaf Adolf att verksammare deltaga i kriget. Till en början hade Fredrik Wilhelm, när den större ryska hären stod vid Preussens gränser och kejsar Alexander begärt för sina trupper att få genomtåga preussiska området, svarat att han med hela sin makt skulle hindra hvarje främmande lands krigare att beträda den preussiska jorden; men sedan en fransk här under marskalk Bernadottes befäl i början af Oktober brutit Preussens neutralitet genom att tåga öfver en del af dess område, blef Fredrik Wilhelm så uppbragt häröfver, att han den 3 November slöt med kejsar Alexander, som infunnit sig i Berlin, ett hemligt fördrag, hvarigenom han icke allenast lemnade ryssarne frihet att genomtåga preussiska staterna, utan äfven under vissa vilkor slöt sig till de mot Frankrike förbundna makterna. Preussiska trupper skulle nu besätta Hannoverska området och icke lemna det i fransmännens händer; men ännu var det dock ej fullt klart, om detta besättande skedde för Preussens egen räkning eller för att återlemna landet åt konungen af England. Beslutet var ock fattadt redan innan det hemliga fördraget mellan Ryssland och Preussen afslutades, och, för att få närmare upplysning om afsigten med de preussiska truppernas inryckande inom hannoverska området, sändes generaladjutanten grefve Gustaf Löwenhielm i slutet af Oktober till Berlin.
Det bref han medförde från Gustaf Adolf till Fredrik Wilhelm, affattadt i vänskapliga uttryck, skulle innebära ett slags närmande till försoning af förolämpningen medelst svarta örns återsändande, men så uppfattades det icke i Berlin. När Löwenhielm anmält sig att erhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
