Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började inbryta, utan att Cronstedt infann sig, sände Adlercreutz till honom en skidlöpare med ett bref, i hvilket han tilläts uppskjuta anfallet, om han ville, och draga sig tillbaka till Paavola.
Först kl. 7 på morgonen stötte Cronstedt på ryssarnes förtrupp och erhöll samtidigt brefvet från Adlercreutz, men ansåg nu ej skäl att afstå från anfallet, utan gaf befallning till vidare framryckande. Kl. 8 framkommo finnarne till Revolaks och angrepo. Omkring kl. 9 stormades ryssarnes ställning från alla sidor. Sedan finnarne under framrusandet i den djupa snön måst uthärda några mördande karteschsalfvor, kommo de i handgemäng med ryssarne både inuti den fyrkant, som bildades af den på en höjd belägna prestgården, och på sidorna om desamma. Den ena af de der stående ryska bataljonerna tog snart till flykten å vägen till Brahestad; den andra, under Bulatoffs eget befäl, försvarade sig deremot med stor tapperhet, men blef slutligen öfvermannad och tagen, jemte de två kanonerna. Äfven Bulatoff sjelf blef, svårt sårad, tagen till fånga. Den mot Adlercreutz afsända ryska bataljonen, mot hvilken en finsk sändes, med 60 jägare och 2 kanoner, drog sig utan strid undan, efterlemnande en haubits, som blef ett ytterligare byte för finska hären. Striden slutade kl. 10 f. m. Den hade kostat finnarne 95 man, men ryssarnes förlust uppgick till 642 man, hvaribland 440 fångar, och 4 kanoner.
Slaget vid Revolaks, finnarnes andra seger, var sålunda redan i sig sjelf af mera betydenhet än den första och hade äfven vigtigare följder. Nu ändtligen upphörde finska härens återtåg, och det blef i stället ryssarne, som fingo anträda ett sådant. Tutschkoff, som nu ej hade qvar mer än 4,760 man fotfolk, 587 ryttare och 19 kanoner samt befarade ett allmänt anfall af hela finska hären, fann sig ej kunna dröja längre vid Brahestad, utan drog sig hastigt söderut till Gamla Karleby, der han stannade den 3 Maj, då han ej fann sig förföljd af finska hären.
Denna hade nemligen väl följt efter, men helt långsamt och stannade äfven på vederbörligt afstånd, med tredje brigaden, den längst framskjutna, i Himango, 4 mil norr om Gamla Karleby, den 7 Maj; med fjerde brigaden i Kalajoki, 2 1/2 mil längre norrut, den 3 Maj; med andra brigaden i Katjoki, 6 mil ännu längre norrut, i närheten af Brahestad, der högqvarteret togs, samt med första brigaden i Siikajoki, 1 1/2 mil i norr derom.
I denna ställning förblef finska hären under de följande sex veckorna, ty den nu inträffade käl-lossningen, som gjorde alla vägar ofarbara, hindrade tills vidare alla krigsrörelser i dessa trakter. Den 12 Maj hade emellertid Klingspor samlad en styrka, som, enligt hans egen uppgift, utgjorde 12,922 man, hvaribland 10,513 tjenstbare, i hvilket antal dock äfven inbegreps femte brigaden under Sandels, hvars rörelser vi nu skole omnämna.
När Bulatoff lemnade Kuopio, befalte han öfverste Obuchoff att med den i Heinola qvarlemnade bataljonen, 500 man, följa efter för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
