Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevärade fartyg, för att befria sig från denne besvärlige fiende, då Roth blef tvungen att åter draga sig tillbaka. Hans djerfva företag satte emellertid Rajewski i sådan oro, då ryska hären tillika började lida total brist på lifsmedel, att vid ett krigsråd i Alawo den 23 Juli beslöts ett återtåg till Tavastehus, emedan reträtten till Tammerfors var afskuren. Sent på aftonen den 24 anträddes ock återtåget i största tysthet, men redan följande dagen möttes Rajewsky af Kamensky, som blifvit utsedd att i hans ställe taga befälet öfver denna del af ryska hären. Äfven han fortsatte dock återtåget i riktning åt Tavastehus. Vid Saarijervi stannade Jankowitsch i en väl befästad ställning.
Under dessa krigsrörelser i Finland och i stället att dit afsända de af Klingspor så länge efterlängtade förstärkningarna sysselsatte sig Gustaf Adolf fortfarande med planer till Selands eröfring och tycktes egna föga uppmärksamhet åt Finlands bevarande. Sedan öfverbefälhafvaren öfver de till Sverige från England afsände hjelptrupper generallöjtnanten Moore ankommit till Stockholm, föreslog konungen honom genast att deltaga i en expedition emot Seland; men Moore visade ingen benägenhet härtill, utan framhöll alla svårigheterna af detta företag. Han visade omöjligheten att med den styrka, som dertill kunde användas, och det belägringsartilleri, som var att tillgå, intaga Köpenhamn och eröfra Seland, då fienden under vintern egt tillfälle att der samla hela sin styrka, emedan en fransk här skyddade det öfriga Danmark, samt förklarade slutligen, att han i sin instruktion ej hade någon föreskrift om ett dylikt företag.
Då föreslog honom konungen att medverka till Norges intagande; men äfven härvid ansåg han så stora svårigheter möta, att han afstyrkte företaget och för sin del tillrådde ett välberäknadt försvarssystem, i hvilket han var villig att med sina trupper deltaga. Detta system hade ock under dåvarande förhållanden onekligen varit det lämpligaste, och om den engelska hären fått landsättas i Skåne eller Bohuslän och medverka till försvaret mot en befarad dansk eller fransk landstigning, skulle konungen kunnat använda 15- till 20,000 man för att återtaga Finland, i stället för de föga betydande truppsändningar, som skedde dit och hvarmed ingenting uträttades. Slutligen förklarade Moore sig nödsakad tillkännagifva, att om de engelska trupperna, som allt sedan sin ankomst på Göteborgs redd oafbrutet fått ligga qvar på flottan, icke erhölle tillstånd att genast få landsättas, för att under den tid, som fordrades till förberedelser för de blifvande operationerna, njuta nödig hvila i land, nödgades han med dem genast afresa till England.
Efter företrädets slut den 23 Juni försökte Tibell för konungen framhålla nödvändigheten af de engelska truppernas landsättning, så vida ej en stor del deraf genom sjukdom skulle göras oduglig till konungens tjenst samt det goda förhållandet med England störas, hvarjemte han trodde den förnämsta svårigheten i afseende å landstigningen vara häfd, då engelska regeringen visat sig benägen att lemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
