Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att den ej kunde anfallas. Icke desto mindre fortsatte emellertid finska hufvudstyrkan, omkring 4,000 man, under Adlercreutz’ befäl sitt framryckande mot Alawo, der ryssarne stodo med omkring 2,500 man. En strid hölls på eftermiddagen den 17 Augusti, under hvilken man å ömse sidor i döde och sårade förlorade omkring 200 man, samt de ur sina ställningar drifna ryssarne dessutom 70 man, som togos till fånga.
Striden vid Alawo blef emellertid den sista af finska härens anfallsrörelser, ty nu började Kamenski verkställandet af sina. Den 21 Augusti fick Wlastow befallning att med sina 3,000 man från Saarijärwi framrycka mot Fieandt och drifva honom tillbaka till Gamla Karleby. Fieandt hade stannat vid Karstula, ungefär halfvägs mellan Saarijärwi och Lintulaks samt beslöt der envist försvara sig, hvarföre han ock förskansade sin ställning, så godt det lät sig göra. Här anfölls han tidigt på morgonen den 21 Augusti och försvarade sig modigt ända till kl. 3 e. m. mot den till antalet nära dubbelt öfverlägsna fienden. Först sedan han erfarit, att en fiendtlig styrka på en skogsväg kringgått hans ställning och de trupper, han sändt att möta dessa anryckande ryska trupper, gått vilse i skogen utan att anträffa fienden, började han anträda återtåget; men nu anfölls han från alla sidor med sådan häftighet, att han endast med yttersta svårighet, och under oerhörda ansträngningar kunde fortsätta marschen mot Lintulaks, der han ämnade å nyo försvara sin ställning. Då han den 22 Augusti öfverräknade sitt folk, fann han dock endast 354 närvarande af de 1,700, som deltagit i striden vid Karstula. De öfrige hade blifvit dödade, sårade eller fångne, eller irrade omkring i skogarne. Fieandt måste derför fortsätta sitt återtåg och stannade den 23 Augusti i Öfver-Wetil, sedan han uppbränt broarne bakom sig och ej längre fann sig förföljd af fienden. Här infann sig efter hand så många af de förirrade, att han åter hade en samlad styrka af 1,050 man. De öfrige hade blifvit dödade, sårade eller fångne.
Underrättelsen om Fieandts nederlag, jemte Döbelns rapport om ryssarnes annalkande med öfverlägsen styrka, uppskrämde Klingspor så, att han genast den 22 Augusti gaf befallning åt alla sina framskjutna afdelningar att återvända till Ruona och Salmi för att der sammandragas. Tillika skref han till konungen ett bref, hvari hem skildrade sin högst bekymmersamma ställning och anhöll, att konungen täcktes öfversända transportfartyg, för att öfverföra norra finska armén med dess artilleri och förråd till Vesterbotten, der den kunde reorganiseras och uthvila sig. Samtidigt med afsändandet af detta bref gaf han Fieandt den besynnerliga befallningen att, i händelse han af ryssarne blefve tillbakakastad ända till kusten och Gamla Karleby, med sin afdelning icke draga norrut, utan söderut till Ny Karleby och derjemte förstöra alla broar norr ut ända till Uleåborg. Klingspor ville sålunda öfvergifva Finland utan att göra något försök till motstånd eller skaffa sig närmare kunskap om fiendens öfverlägsenhet verkligen var så stor som han antog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
