- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
596

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Ryssland 1808

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antalet af de trupper, som vore att förvänta, eller när och hvar de skulle inträffa. Det syntes tydligen, att konungen för Finlands försvar räknade hufvudsakligen på en folkresning inom detta land.

Klingspor blef öfver innehållet af detta bref så bestört, att han synes helt och hållet förlorat hufvudet, ty i stället att nu, då han ej längre ansåg sig kunna gå anfallsvis tillväga, anträda återtåget genaste vägen från Lappo till Ny Karleby och Uleåborg, efter att först genom ihärdigt motstånd vid Lappo hafva gifvit Vegesack tillfälle att förena sig med finska hufvudstyrkan, ordnade han allt för ett återtåg rakt vesterut till Wasa, der han likväl nu visste, att inga transportfartyg för truppernas öfverförande till Vesterbotten voro att förvänta och der han utsatte sig för en ögonskenlig fara att blifva kringränd af ryssarne och tvingas att gifva sig fången. Han hade till den grad förlorat besinningen, att han till och med glömde återkalla den, under förutsättning af truppernas inskeppande i Wasa, Fieandt gifna befallningen att draga sig till Ny Karleby, förstöra befästningarna vid Gamla Karleby och rifva alla broar på vägen till Uleåborg — en glömska, för hvilken dock ansvaret bör hufvudsakligen träffa stabschefen Adlercreutz, hvilken under de nu inträdda förhållandena visade föga mera besinning än öfverbefälhafvaren.

Till lycka för finska hären under en så beskaffad ledning var den ryska genom de föregående dagarnes marscher samt genom de heta striderna vid Ruona och Salmi så uttröttad, att den behöfde några dagars hvila, innan den åter satte sig i rörelse. Först den 8 September närmade sig dess förtrupper Lappo, hvilket utan strid utrymdes af den der qvarlemnade tredje brigaden under Gripenberg. Högqvarteret hade under tiden blifvit flyttadt till Lillkyro, 2 mil öster om Wasa, dit öfverste Palmfelt och major Gyllenbögel med sina afdelningar på vägen från Lappfjärd till Lillkyro redan fått befallning att på genaste vägen från Lappfjärd till Wasa afgå och dit Vegesack nu äfven befaltes inmarschera.

Den 9 September fortsatte ryssarne sitt framryckande, och kort derefter kom till svenska högqvarteret i Lillkyro rapport från Fieandt, att, då en öfverlägsen rysk styrka nu var mot honom i antågande, hade han, i enlighet med den honom gifna befallningen, börjat öfver Kronoby draga sig till Ny Karleby samt hade tillika afsändt en mindre trupp att förstöra alla broarne på vägen till Uleåborg. Häröfver råkade man nu inom högqvarteret i yttersta bestörtning och Fieandt fick genast kontraorder att upphöra med broarnes förstörande, återställa dem, som redan blifvit rifna, samt retirera till Gamla Karleby i stället för till Kronoby och Ny Karleby.

Den 11 September qvarlåg Klingspor ännu i Lillkyro, och under tiden undanskaffades i största hast från Wasa alla sjuke och sårade, 1,400 till antalet, samt så mycket af förråden som kunde medhinnas. Samma dag anlände äfven von Vegesack med sin styrka till Lillkyro och den 12 skedde uppbrottet derifrån längre norrut till Wörå, der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free