Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kriget mot Ryssland 1808
- De inre förhållandena, 1805-1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigets bedröfliga utgång hufvudsakligen tillskrifvas konungen, som först försummade Finlands försvar för att sysselsätta sig med eröfringsplaner på Norge och Seland, samt sedermera envisades att företaga endast smärre landstigningsförsök, hvilka ingenting uträttade. Hans förfarande under detta krig medförde ock för honom sjelf förlusten af hans tron, och när krigshändelserna åter på allvar begynte, var han icke längre regerande i Sverige.
De inre förhållandena, 1805—1809.
Efter hemkomsten från sin långvariga resa i Tyskland i Februari 1805 tillbragte Gustaf Adolf det öfriga af vintern, så väl som våren, i Stockholm, ifrigt sysselsatt med regeringsärendena, som tycktes för honom fått ett nytt intresse. Sommaren åter tillbragtes i Skåne, der flera regementen från den 1 Juni voro samlade till ett öfningsläger, och från Skåne afreste konungen i slutet af Oktober till Pomern för att der leda krigsrörelserna, hvilka vi här ofvan omtalat och hvilkas ledning ej var egnad att förvärfva honom något fältherrerykte. I September följande året återkom han till Sverige, der hans gemål och barn voro honom till mötes å Beckaskog, hvarefter hofvet tillbragte vintern i Malmö. Här förde konungen emellertid ett mycket ensligt lif, syntes sällan ute, utom vid gudstjensten, iakttog en sträng etikett och afgjorde regeringsärendena utan konselj.
På drottningens födelsedag den 12 Mars 1807 anhöll skånska adeln att å stora torget i Malmö få uppresa ett monument, så väl till åminnelse af konungens och drottningens dervaro som till betygande af Skånes tacksamhet för flera af konungen till detta landskaps förkofran vidtagna författningar; men han svarade, att, med huru mycket välbehag han än ansåg skånska adelns tänkesätt, måste han dock anmärka, att de öfriga stånden inom provinsen ej blifvit hörda, huruvida de ville instämma i adelns anhållan, och, hvad monumentet angick, önskade konungen hellre, att det måtte uppresas åt fältmarskalken grefve Magnus Stenbock, som frälst och bevarat Skåne åt Sverige emot dess fiender, hvarefter adelns deputerade ånyo sammanträdde och beslöto meddela sitt förslag åt de öfriga stånden inom landskapet samt utbådo sig att i Helsingborg, der Stenbock vann sin berömda seger mot danskarne, få åt honom uppresa en minnesvård.
Medan konungen på detta sätt lade i dagen sin nitälskan för Stenbocks minne, visade han på ett helt annat sitt intresse för sin faders. Den 16 Mars, samma dag Gustaf III 15 år förut blifvit skjuten å maskeraden i operahuset, afgick Gustaf Adolfs befallning till den i Stockholm förordnade regeringen, att detta hus, der mordgerningen blifvit begången, skulle ända till grunden rifvas, och detta beslut vidhöll han, oaktadt regeringens föreställningar om den betydliga kostnaden, som beräknades till 40,000 rdr, samt den vanprydnad Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0640.html
