Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka dittills tillhört krigshofrätten, samt den 6 Maj 1795 erhöll förändrad benämning af amiralitets-öfverrätt. Under tiden hade den 19 Oktober 1794 ett storamiralsembete äfven blifvit inrättadt för arméns flotta, och då förordnades äfven en öfverrätt vid arméns flotta i Stockholm, till hvilken dithörande ärenden från krigshofrätten öfverflyttades; men den 11 April 1797 återupplifvades krigshofrätten såsom enda och allmän öfverdomstol för krigsmakten till lands och sjös i Sverige och Finland, i följd hvaraf både amiralitets-öfverrätten och arméns flottas öfverrätt upphörde, hvaremot fyra ledamöter af flottorna skulle deltaga i afgörandet af sådana mål, som fordrade särskild kunskap i sjökrigstjensten och sjömanövern. Sedermera bestämdes krigshofrättens personal att utgöras af en fältmarskalk eller generalsperson, såsom ordförande, samt två öfverstar och tre andre regementsofficerare från armén och flottorna, jemte en krigsjustitiarie för arméns och en för flottans ärenden, såsom ledamöter, biträdde af en sekreterare, två krigsfiskaler, en för arméns och en för flottans ärenden, samt nödig kanslibetjening.
Utom krigshofrätten funnos då ännu sex andra öfverdomstolar: Svea hofrätt i Stockholm, under hvilken lydde 7 lagmän och 31 häradshöfdingar; Göta hofrätt i Jönköping, under hvilken hörde 9 lagmän och 52 häradshövdingar; Åbo hofrätt, under hvilken hörde 3 lagmän och 16 häradshövdingar; Wasa hofrätt, under hvilken lydde 2 lagmän och 14 häradshöfdingar; hofrätten i Greifswald samt tribunalet i Wismar, hvilket 1802 flyttades till Stralsund och följande året till Greifswald. Riksdrotsen var president i alla svenska och finska hofrätterna samt särskildt i Svea hofrätt, som dessutom hade en vice president, 10 hofrättsråd och 11 assesorer. Göta hofrätt hade, utom riksdrotsen, sin serskilda president, samt dessutom en vice president, 8 hofrättsråd och 12 assessorer. Åbo hofrätt hade sin särskilda president, en vice president, 6 hofrättsråd och 5 assessorer. Wasa hofrätt hade en president, 3 hofrättsråd och 3 assessorer. Hofrätten i Greifswald hade 1 direktör och 3 assessorer, och tribunalet i Wismar, sedermera i Greifswald, hade en president, en vice president och 3 öfverapellationsråd.
Inom förvaltningen skedde under Gustaf Adolfs regering åtskilliga förändringar, som träffade de flesta af rikets kollegier.
Kansli-kollegium, der rikskanslern grefve Fredrik Sparre var ordförande till år 1800, då han efterträddes af hofkanslern Fredrik Wilhelm von Ehrenheim, som följande året blef kanslipresident, upplöstes den 17 Mars 1801, då alla ärenden rörande undervisningsväsendet uppdrogos åt ett nytt embetsverk, kalladt kanslersgillet; alla, som rörde postverket, åt öfverpostdirektören; den befattning med posthemmanen, hvilken kanslikollegium haft gemensamt med kammarkollegium, åt detta kollegium ensamt; uppgörandet af förslag till konsulsbefattningar och allt hvad öfrigt rörde konsular-ärendena åt kommerskollegium; öfverinseendet öfver boktryckerierna åt hofkanslern samt kanslikollegiets öfriga åligganden åt kanslipresidenten. En viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
