Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgöras af 6 departement: presidents-, artilleri-, fortifikations-, intendents-, instruktions- och civildepartementen, med gemensamma advokatfiskals- och krigskassörskontor, men med särskildt räkenskapskontor för hvarje departement. Till presidentdepartementet hörde alla ärenden rörande arméns militäriska organisation, fältmätning, regementenas beordrande till mönstringar, öfningsläger, arbetskommenderingar m. m., jemte en del ärenden rörande personalen. Artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartementen hade att handlägga de ärenden, som antydas af dessa departements benämningar; instruktionsdepartementet de ärenden, som rörde krigsakademien samt öfriga militära undervisningsanstalter, så vidt de ej tillhörde flottan, och civil-departementet sådana ärenden, som rörde indelnings-, krigsmanshus och husesynsverken med dertill hörande kassor. Kollegiets personal utgjordes af en president och en vice ordförande; af generalfälttygmästaren, såsom chef för artilleridepartementet; af chefen för fortifikationen, för fortifikationsdepartementet; af en generaladjutant, chef för intendentsdepartementet; af guvernören vid krigsakademien, chef för instruktionsdepartementet, samt 5 krigsråd, biträdde af adjutanter, presidentsekreterare, sekreterare m. fl.
Amiralitetskollegium, som, när Carlskrona blef hufvudstation för svenska örlogsflottan, ditflyttades från Stockholm, men 1776 åter flyttades till hufvudstaden, hade genom kungliga brefven den 23 Mars och 5 Maj 1791 blifvit upplöst och ett general-sjömiliskontor i stället inrättadt, som erhöll instruktion den 5 Maj samma år och stod under inseende af statssekreteraren för sjöärendena, biträdd af två öfverkommissarier. Dess tillvaro blef dock ej långvarig, ty det afskaffades redan tre år derefter och i stället inrättades ett storamirals-embete i Carlskrona för örlogsflottan, med instruktion af den 16 Augusti 1794, och ett dylikt embete i Stockholm för arméns flotta, med instruktion af den 19 Oktober samma år. Hvartdera embetet fördelades i 4 departement: militär-, sjömilis-, varfs- och artilleri- samt kameraldepartementen, med både militära och civila ledamöter, och i båda embetena var storamiralen chef. Denna institution blef dock ännu mindre varaktig, ty då hertig Carl nedlade storamiralsembetet, inrättades, genom kungliga brefvet den 7 November 1796, en kunglig komité till förvaltande af storamiralsembetet i Carlskrona och en annan till förvaltande af detta embete i Stockholm, hvilka komitéer dock redan genom kongl. brefvet den 16 Januari 1797 åter upplöstes och ersattes med en »konglig komité till förvaltande af örlogsflottans ärenden», i Carlskrona, och en dylik komité »till förvaltande af arméns flottas ärenden», i Stockholm. För båda komitéerna utfärdades samma dag instruktion och hvardera komitén bestod af en ordförande, en vice ordförande, två ombytliga militärledamöter och en öfverkommissarie. Det stannade dock ej härvid, ty genom kongl. brefvet den 23 Mars 1803 upplöstes båda dessa komitéer och i stället inrättades en gemensam styrelse för båda flottorna, kallad förvaltningen af sjöärendena, som skulle hafva sitt säte i Stockholm och den 1 Juli samma år träda i verksamhet. I den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
