Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månad. Riksgäldskontoret måste nu anlitas om förskott på krigsgärden, och fullmäktige beviljade en million; men det stannade ej härvid. Då inom riket nu ej funnos andra tillgångar än 750,000 rdr återstående å Wismarkska pantskillingen, hvilket ej var tillräckligt för bestridande af utgifterna under Juli månad, begärde konungen ytterligare förstärkningar från riksgäldskontoret, hvilka lemnades till nära 5 millioner rdr rgs, som bereddes genom ny sedelutgifning, ty, i stället att alla riksgäldskontorets sedlar nu skulle vara inlösta, voro, vid 1808 års slut, ännu riksgäldssedlar å 6,354,000 rdr utelöpande. Äfven denna tillgång fans dock otillräcklig, och så utfärdades, i trots af alla föreställningar, den i det föregående omnämnda förordningen af den 7 Januari 1809 om en ny krigsgärd, uppgående till fem gånger den hvar och en ålagda bevillningens belopp och hvilken skulle uppbäras i tre terminer, 3/10 under loppet af Mars, 4/10 i maj och återstoden i Juli månad samma år. Innan denna krigsgärd, hvars utgörande alla konungens rådgifvare förestält honom vara för rikets inbyggare en omöjlighet, hann blifva någon verklighet, hade Gustaf Adolf upphört att regera och författningen derom kom sålunda aldrig i tillämpning. Till den 20 Maj 1809 hade emellertid kriget kostat riket, med afdrag af de utgifter, som blifvit bestridda med engelska subsidier, en summa af 13,378,000 rdr banko.
Emellertid, om också, i följd af oefterrättligheten i Gustaf Adolfs förhållanden till främmande makter, statshushållningen vid slutet af hans regering företer en ganska mörk tafla, bör man dock ej förgäta, att mycket nyttigt äfven under hans styrelse uträttades för rikets allmänna hushållning.
Jordbruket blef på flera sätt befordradt. För storskiftens verkställande i Finland voro 6,000 rdr årligen anslagna, och för att befordra strömrensningar derstädes förordnades i December 1799 en särskild direktion, äfvensom det i Åbo stiftade »finska hushållningssällskapet», till befrämjande af jordbruket, handeln och slöjderna i Finland, på allt sätt uppmuntrades. Finland hade ock under de 20 åren 1777—1797 vunnit en tillväxt af minst 2,000 hela mantal, med årlig grundränta af 18,402 rdr, och från 1772 till 1795 hade folkmängden ökats med 182,820 personer.
Utom åtskilliga författningar rörande storskiften och afvittringar i Finland, Vesterbotten, Ångermanland, Medelpad, Helsingland, Gestrikland och Dalarne samt om enskifte i Skåne och Vestergötland, utfärdades den 2 Februari 1807 en allmän författning om enskiften i öfriga delar af riket. Ny förordning angående stängselskyldigheten hade ock den 9 Februari 1802 blifvit utfärdad, och i allmänhet blef svenska jordbruket genom dessa stor- och enskiften i flera hänseenden befordradt.
En ny förordning om skogarna i riket, till befrämjande af bättre hushållning, utfärdades den 1 Augusti 1805, och den 13 April 1808 utkom en ny stadga angående jagt och djurfång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
