Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vetenskaperna.
Under större delen af Gustaf III:s regering hade ett visst aftagande röjt sig inom den vetenskapliga verksamheten i Sverige, sedan de vetenskapliga storheterna voro borta. Det politiska trycktvånget, konungens förkärlek för vitterheten och aftagande allvarlighet i nationallynnet hade förenat sig att göra den vittra verksamheten vida öfvervägande den vetenskapliga.
I början af förmyndarestyrelsen visade sig emellertid hos de maktegande en viss benägenhet att lossa på trycktvångets band. Reuterholms första politiska verk var den nya tryckfrihetsförordningen af den 11 Juli 1792, genom hvilken all annan censur upphäfdes än förskrifter rörande religionen, och det lemnades en hvar fritt att skrifva eller trycka hvad han ville, med undantag af smädeskrifter och sådant, som vore stridande mot den evangeliska läran, regeringssättet, moralen och utrikes makter; dock under vilkor att hvarje författare skulle utsätta sitt namn. Boktryckaren var fri från ansvar.
Den nya tryckfrihetsförordningen mottogs med stort jubel från flera håll, och dess närmaste frukt var, såsom Adlerbeth anmärkt, att »nationen skyndade att njuta denna efterlängtade frihet ej annorlunda, än ett uppdämdt vatten rusar ur sitt stängsel, så fort öppning gifves». Framför allt röjde sig verkan deraf inom tidningslitteraturen. Den frånträdde mer och mer den öfvervägande vittra riktningen och började företrädesvis sysselsätta sig med politiska, statsrättsliga och statsekonomiska frågor.
Nya tidningar uppstodo, och bland andra uppträdde nu åter den under föregående tidskifte beryktade publicisten Peter Lund, i Juli 1792 utgaf en ny följd af sin förra tidning »Välsignade tryckfriheten och tryckfriheten den välsignade»; men den gjorde ingen lycka och upphörde redan i Oktober samma år.
Bättre framgång hade en annan ny tidning Patrioten, som i Augusti 1792 började utgifvas af Thorilds varme anhängare och beundrare Lorenz Münter Philipson, född i Ystad 1765, fattigläkare i Stockholm 1791, sekreterare i collegium medicum 1806, död 1851. Thorild skref sjelf några uppsatser i denna tidning, och för öfrigt tolkade Philipson och utlade på sitt sätt hans åsigter, samt utvecklade de nya revolutionära idéerna.
Kort efter Patrioten utkom Medborgaren, utgifven af Carl Fredrik Nordenskjöld, född 1756, protokollsekreterare vid utrikes statsexpeditionen 1778, död i Rostock 1828. Sedan han 1783 företagit en resa till England och noga studerat dess statsförfattning, började han, återkommen till fäderneslandet, i September 1788, utgifva en veckoskrift, Medborgaren, efter mönstret af den berömda engelska tidskriften Spectator, men kom, såsom ifrig förfäktare af de Svedenborgska lärorna, i en häftig polemik med Kellgren, och för en uppsats om »Menniskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0695.html
