Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I kyrkohistoria utkommo arbeten af Aron Westén, f. 1737, kyrkoherde i Arboga 1801, d. 1814, N. Ch. Clewberg, m. fl.
I geografi utgaf den här omnämnde bibliotekarien vid Åbo akademi Gabriel Israel Hartman 1806 en »Lärobok i allmänna geografien», som derefter erhöll många upplagor och genom sitt lefvande, åskådliga, lekande framställningssätt fördelaktigt utmärkte sig från dittills utkomna geografiska undervisningsskrifter, men också var det enda nya geografiska arbete, som under detta tidskifte utkom.
Sveriges topografi behandlades denna tid i flera arbeten af Nils Henrik Sjöborg, Fredrik Vilhelm Radloff, född 1766, provinsialläkare å Åland 1790, titulerad professor 1805, död 1838, H. O. Sundelius, kanslirådet Johan Elers, Jöran Johan Ölers, C. Linderberg, Göran Wahlenberg, född 1780, professor i Upsala 1826, död 1851, m. fl.
Resebeskrifningar utgåfvos af Olof Agrell, född 1755, konsulatsekreterare i Marokko 1789, död 1832, Jonas Carl Linnerhjelm, född 1758, riksheraldikus 1809, titulerad kansliråd 1812, död 1829; Per Tham, den här ofvan omnämnde originelle fornforskaren; Erik Bergstedt, född 1760, ambassadsekreterare i Paris 1790, kansliråd 1799, statssekreterare 1812, död 1829; Per Olof von Asp, född 1745, svensk minister i Konstantinopel 1790, död 1808; Carl Israel Ruders, född 1761, legationspredikant vid svenska beskickningen i Portugal 1798, död 1837, m. fl. För öfrigt öfversatte eller bearbetade och utgaf Samuel Ödmann ett stort antal beskrifningar om resor i främmande länder.
Geografiska kartor öfver Sverige och Finland, det största och fullständigaste kartverk, som dittills utkommit, utgafs under åren 1797—1807 och bekostades af friherre Samuel Gustaf Hermelin, en son af riksrådet friherre Carl Hermelin och född 1744, assessor i bergskollegium 1774, bergsråd 1781—1815, död 1820, en af sin tids verksammaste fosterlandsvänner, som icke skydde några uppoffringar för att bidraga till fosterlandets förkofran. Utom det stora kartverket, för hvars utgifvande han offrade en betydande del af sin förmögenhet, bekostade han med ännu större uppoffringar de anstalter, som gjordes för Norrlands industriella utveckling. Han anlade der flera jernbruk, torrlade och uppodlade vidsträckta kärrtrakter, som förut legat öde, byggde vägar af flera mils längd, efterskref kunnige bruksarbetare, smeder, masmästare, kolare och odlare från de södra landskapen, fäste uppmärksamheten på Gellivare jernmalmfält, lät inhysa och anlägga 130 nybyggen m. m. samt omskapade på detta sätt en stor del af dessa aflägsna trakter.
Naturvetenskaperna började under detta tidskifte åter vakna till nytt lif efter den domning, som mot slutet af det föregående inträdt, sedan de vetenskapliga storheterna Linné, Nils Rosén, Torbern Bergman och Scheele ej längre voro till. Nya storheter begynte nu uppstå. Vetenskapsakademien fortsatte nitiskt och framgångsrikt sin gagnande verksamhet, och genom fleres förenade bemödanden utgåfvos betydande vetenskapliga verk, såsom »Svensk botanik», som 1802—1811 utgafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
