Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omnämnde Johan Gottlieb Gahn; af den här ofvan omtalte friherre Samuel Gustaf Hermelin samt af Jakob Berzelius, som redan nu började ådraga sig större uppmärksamhet genom utgifna skrifter i denna vetenskap och till hvilken vi i nästa del återkomma.
I geologi utkommo arbeten af Wilhelm Hisinger och af Gustaf Magnus Schwartz (f. 1783, professor i fysik och teknologi vid Vetenskapsakademien 1809, öfverdirektör vid teknologiska institutet i Stockholm 1826—1845, d. 1858).
I bergsvetenskap utgåfvos arbeten af Olof Åkerrehn, berömd mekaniker (f. 1754, d. 1812); Erik Thomas Swedenstjerna, öfvermasmästare, direktör (f. 1765, d. 1825); Carl David af Uhr (f. 1770, öfvermasmästare 1805, adjungerad ledamot i bergskollegium 1817, d. 1849); Carl Johan Lidbeck (f. 1744, öfvermasmästare 1796, d. 1817) samt friherre Samuel Gustaf Hermelin.
Såsom författare i medicin uppträdde under detta tidskifte Johan Gustaf Acrel, på sin tid en af Sveriges mest ansedde läkare (f. 1741, professor i praktisk medicin vid Upsala akademi 1788, d. 1801); Sven Anders Hedin, likaledes en mycket anlitad läkare och den flitigaste författare af skrifter i medicin (f. 1750, medicinalråd 1813, d. 1821); Adolf Murray, mest känd såsom anatom (f. 1751, professor i anatomi vid Upsala universitet 1776, d. 1803), samt den här ofvan omnämnde lektorn i Strengnäs Albert Julius Segerstedt.
I fysik utkommo åtskilliga afhandlingar af Zakarias Nordmark (f. 1751, professor i fysik vid Upsala akademi 1787, d. 1828), samt läroböcker af C. P. Ohrling och D. L. Kinmanson.
I de matematiska vetenskaperna utgåfvos några afhandlingar af Jöns Svanberg, som likväl först under nästa tidskifte vann sitt vetenskapliga rykte, samt för öfrigt läroböcker i geometri af G. A. Nycop, 1801, Mårten Enander, 1806, och G. Odendal, 1807; i trigonometri af L. Silfverstolpe, 1806, och C. E. Kjellin, 1807; i algebra af O. H. Forssell, 1801 och sedermera i flera upplagor; i aritmetik af Johan Gräns, 1801, A. Wappengren 1803, D. E. Pihlgren, 1804, och Hans Jakob Seseman, ett original, som kallade sig aritmetices magister, hvarför han skulle blifvit af Gustaf III förklarad, och i synnerhet gjorde sig känd genom sina rimmerier, täflande med Haqvin Bagers, medelst hvilka han sökte inskärpa sina aritmetiska regler, samt länge syntes vandrande på Stockholms gator, med fickorna fulla af aritmetiska läroböcker, dem han gjorde sitt bästa att afyttra åt dem han mötte (f. 1751, d. 1819).
I krigsvetenskap utgåfvos arbeten af Carl von Cardell, född i Pomern 1764, öfverste och generaladjutant 1802, chef för Vendes artilleriregemente 1807, generalmajor 1813, generalfälttygmästare 1816, friherre 1818, generallöjtnant 1820, död 1821, nyskapare af svenska artilleriet, med hvilket han ock under 1813 års krig vid flera tillfällen utmärkte sig; Mårten Sturtzenbecker, f. 1760, informationsofficer vid ingeniörkåren 1790, slutligen öfverstelöjtnant i armén, d. 1836; friherre Fredrik Boije, född 1773, löjtnant vid Vestgöta kavalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
