Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och antalet af musikaliskt bildade personer blef allt större, om ock fortfarande röjdes stor brist på framstående inhemske tonsättare.
Den mest produktive bland dessa var Olof Åhlström, född 1756 inom Vårdinge socken i Södermanland, der fadern var bonde. Då sonen tidigt röjde ovanliga musikaliska anlag, läto föräldrarne honom erhålla undervisning af församlingens organist; men denna undervisning fann han snart otillräcklig och begaf sig vid sexton års ålder till Stockholm, der han vann inträde vid musikaliska akademien och 1777 förordnades till organist i Maria församling, hvilken befattning han innehade till 1792, då han utbytte den mot en dylik i Jakobs församling. Tillika hade han 1779 blifvit anstäld i krigskollegium, der han slutligen 1805 blef krigsråd. Hans embetsmannaverksamhet gjorde likväl intet afbrott i hans musikaliska, hvilken han alltid betraktade såsom sin hufvudsakliga, hvarföre han ock, äfven sedan han 1824 begärt och erhållit afsked från sitt krigsråds-embete, bibehöll organistbefattningen ända till sin död i Augusti 1835. Han anlade det första nottryckeri i Sverige 1789 och utgaf derifrån flera värdefulla arbeten, hvaribland de mest omfattande voro »Musikaliskt tidsfördrif», innehållande piano-kompositioner, kantater, ouvertyrer, m. m., hvilket han fortsatte från 1789 ända till 1834, samt »Skaldestycken satta i musik», 18 delar, 1795—1823, innehållande många hans egna kompositioner, af hvilka flera vunno stort bifall och sjöngos med stor hänförelse i alla den tidens sällskapskretsar, och hvarigenom han gjorde Kellgrens, fru Lenngrens och Franzéns dikter till en folkpoesi, som lefde på samtidens läppar så väl som i dess hjertan. För öfrigt har han komponerat musiken till operorna Frigga af Leopold, gifven 8 gånger, 1787—1792, Tanddoktorn af Nordforss, gifven 86 gånger, 1800—1855, samt De begge Crispinerne, som gafs 3 gånger 1862. För öfrigt har han författat och utgifvit Sonater för klavér med accompagnement af viol, Klavér-duetter m. m., biträdde, såsom ledamot i komitén för kyrksången, vid utarbetandet af den koralbok, som utgafs 1820, samt öfversåg melodierna till Bellmans sånger, innan de utgåfvos på trycket, och försåg dem med klavér-accompagnement. Han var gift med en syster till kommerserådet Lenngren och derigenom slägt med skaldinnan, i hvars musikaftnar han gerna och lyckligt deltog. För öfrigt ansågs han på sin tid för Sveriges störste orgelspelare samt har komponerat melodierna till N:is 376 och 449 i nya psalmboken.
Per Frigel, född i Kalmar 1750, filosofie magister i Upsala 1776, ledamot af musikaliska akademien 1778 och dess ständige sekreterare 1796, sekreterare i statskontoret 1785—1809, död vid 92 års ålder 1842, har gjort sig känd och aktad såsom kompositör af en mängd koraler och kantater, af en opera, Zoroaster, som dock ej varit uppförd, af musiken till Wallins kantat Guds lof och till Samuel Ödmanns oratorium. Försonaren på Oljoberget, m. fl.
Johan Wikmansson, född i Stockholm 1753, kamererare vid nummerlotteriet 1778, organist i Storkyrkoförsamlingen 1781, död 1800, vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
