Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenstledighet, som blifvit beviljad rikskanslern grefve Fredrik Sparre. I Januari 1798 blef han ledamot af rikets allmänna ärendens beredning samt förordnades tillika till ledamot i statsberedningen och i beredningen af de Pomerska och Wismarska ärendena.
Sedan Sparre 1800 nedlagt kanslipresident-embetet, hvilket han med titel af rikskansler utöfvat, hade Ehrenheim förestått detta embete, men grefve Axel Fersen ansågs dock så allmänt vara till detta embete utsedd, att det för Ehrenheim blef en verklig öfverraskning, då han i Maj 1801 blef till kanslipresident utnämnd. Det var likväl redan under dåvarande förhållanden visst ingen eftersträfvansvärd befattning och blef det ännu mindre under de följande åren, då konungen mer och mer tog ledningen af utrikes ärendena i egen hand och gjorde det på ett sätt, hvarigenom Sveriges ställning blef för hvarje år alltmera bekymmersam. Klandret härför träffade i icke ringa mån Ehrenheim, som likväl gjorde allt för att, så vidt på honom berodde, afhjelpa eller mildra olägenheterna af konungens oefterrättliga politik. Han fick också tillika andra uppdrag, förordnades 1802 till ordförande i tabellkommissionen, förestod 1804 under statssekreteraren Francs tjenstledighet postärendena samt förordnades i Januari 1808 till ledamot i den särskilda beredningen och i September samma år i finans-komitén. I Mars 1805 blef han friherre.
Efter statshvälfningen nedlade han redan i Mars 1809 sitt embete och nedsatte sig på en liten honom tillhörig egendom Skareda i Småland, hvilken han sökte på bästa sätt förbättra och försköna, så vidt hans ganska begränsade penningetillgångar det medgåfvo, ty utom denna egendoms föga betydande afkastning hade han ingen annan tillgång än en pension af 600 rdr hamb. banko, som beviljades honom vid 1810 års riksdag och 1817 af ständerna ökades till 2,000 rdr svenskt banko. För öfrigt sysselsatte han sig nu ifrigt med studier i geologi, kemi och fysik, men hördes aldrig tala om statssaker och försmådde att rättfärdiga sig för det klander, han nu ofta fick uppbära öfver politiska åtgärder, som lades honom till last, ehuru han gjort allt att förekomma dem.
Sedan 1800 var han medlem af vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien, sedan 1802 af vetenskapsakademien, sedan 1806 af vetenskaps-societeten i Upsala och blef 1812 ledamot af landtbruks-akademien. Under sin embetsutöfning hade han gjort sig särskildt berömd genom det klara, lugna, värdiga framställningssättet i alla offentliga handlingar, han uppsatt, och dessa förtjenster framträda äfven i de skrifter, han sedermera offentliggjort, i hans »Tessin och Tessiniana», 1819, ett högst värdefullt, om ock ej i allo fullt oveldigt bidrag till kännedomen om frihetstidens historia; hans svar på de kritiker detta arbete mötte; hans »Samlingar i allmän fysik», 1822; hans »Fragmenter af meteorologiens historia», 1822; hans tal »Om klimaternas rörlighet», vid presidiets nedläggande i vetenskaps-akademien 1824, m. fl. I allmänhet var han en af sin tids störste mästare i svensk prosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
