Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Fysisk geografi. Inl. av [G. Sundbärg] Gunnar Andersson - 2. Vattensystem. Av A. Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 I. FYSISK GEOGRAFI.
Tab. 4. Avrinnande vattenmängder i en del svenska
Vattendrag [-Nederbördsområde Sjö-procent-] {+Neder- börds- område Sjö- procent+} H ö g t a 11 Exceptionell inmängd Normal
kvkm % [-kubikmeter-] {+kubik- meter+} pr sekund [-sekundliter-] {+sekund- liter+} pr kvkm [-kubikmeter-] {+kubik- meter+} pr sekund [-sekundliter-] {+sekund- liter+} pr kvkm
Luleälv vid Trångfors . . . 24 600 8 2 600 106 1780 72
Umeälv » Vännäs .... 13 600 7 1390 102 960 71
Indalsälven > Bomsund . . . 19 800 10 2 360 119 1630 82
Ljusnan » Edänge .... 13 800 3 2 065 150 1314 95
Dalälven » Alvkarleö . . . 29 000 6 2 000 69 1130 39
Klarälven » Dejefors .... 11000 6 1330 121 •
Byskeälv » Myrheden . . . 2 400 4 160 64 100 42
Gullspångsälven j Åtorp..... 4 400 11 380 84 310 70
Fyrisån » Uppsala .... 2 000 3 170 130 55 43
Nyköpingsån » Nyköping . . . 3 600 16 93 26 60 17
Helgeàn » Kristianstad . . 4 000 5 200 50 137 34
Nissan > Johansfors . . . 2 400 4 150 62 117 49
Norrström » Stockholm . . . 22 300 13 .
Motalaström » Motala .... 6 300 36 81 12-9 60 9-5
Götaälv » Trollhättan . . 47 400 20
älvarna uppträda typiskt trenne sådana nämligen hemfloden, förorsakad av
snösmältningen inom de lägre områdena, fjällfloden, som beror på snön från de
högre belägna partierna, samt högsommarfloden, till vilken snösmältningen inom
fjällens högsta delar bidrager. I de sydligare älvarna uppträda i regel endast
de båda förstnämnda. Ofta sammansmälta även dessa båda till en, som då kan
bliva i särskild grad hög. I allmänhet äro vårflodsmaxima högre ju längre mot
norr man kommer. De inträffa i regel tidigare i de sydligare älvarna än i de
nordligare, varvid dock sjömagasineringens storlek kan föranleda olikheter.
Genom de i regel förekommande talrika stora sjöarna i och närmast nedöm
fjällregionen åstadkommes en betydlig sjömagasinering, som föranleder en
relativt riklig vattentillförsel under sommaren, varför sommarlågvattnet blir ganska
högt. Dess höjd i förhållande till medelvatten avtar dock alltmera, ju längre
mot söder man kommer.
Den tidiga snömagasineringen om hösten gör, att hösthögvattnen i allmänhet
bli obetydliga. Ju längre mot söder man kommer, dess mera framträda de
likväl, såsom tabellens siffror visa.
De avrinnande vattenmängderna äro betydliga men variera i regel mycket
under årets lopp. Den exceptionella hög vattenmängden är sålunda 30 till 80
gånger så stor som motsvarande lågvattenmängd, varvid olikheterna i siffrornas
storlek särskilt bero på sjöprocenten. (De äro emellertid också ganska osäkra, då
tillförlitliga mätningar av de högsta vattenmängderna oftast saknas.)
Medelavrinningen torde vara störst i Luleälvens område, varest den uppgår till 19’6 si
pr kvkm, motsvarande en vattenhöjd av 618 mm. Detta sammanhänger med
den stora nederbörden inom fjällpartierna (se sid. 40). Avrinningen avtar
därefter mot söder (Umeälven = 542 mm) för att åter stiga i Indalsälvens
område (586 mm), varest de höga fjällpartierna till följd av närheten till havet
åter hava högre nederbörd. Därefter avtager den betydligt uti de sydnorrländska
områdena (Ljusnan = 398 mm), vilka bland fjällfloderna torde hava de lägsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
