Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 1. Översikt av svenska folkets historia. Av E. Svensén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
II. DET SVENSKA FOLKET.
Riddarhuset i Stockholm. Med Axel Oxenstiernas staty.
I styrelsesättet infördes genomgripande förändringar. Gustav Adolf
förberedde och Oxenstierna genomförde 1634 års regeringsform, som gjorde
riksenheten fullständig och satte i dess spets en konungamakt, stödd på ett
mäktigt råd, sammansatt av de högsta adelsätternas huvudmän och bildande en
ypperligt organiserad, på kollegial grund vilande regeringsmakt. Jämvikten
inom staten rubbades någon tid till adelns förmån genom dess stora
rikedomar och rådets under de långa förmyndarregeringarna ökade inflytande.
Men ur det trettioåriga kriget hade konungamakten överallt framgått med
ökad styrka, och det kungliga enväldet firade snart sitt segertåg kring
Europa. Sverige kunde icke i längden hålla sig oberört av denna rörelse. Den
svåra nöd, vari Staten efter de av Karl XI :s svaga förmyndare inledda krigen
befann sig, riktade den allmänna oviljan mot rådet och adeln, och de
kraftiga åtgärder, som befunnos nödvändiga till landets upphjälpande, kunde icke
genomföras utan ett kungligt envälde, som under sådana förhållanden nära
nog fick karaktären av en fornromersk diktatur. Även enväldet infördes,
i början av 1680-talet, på laglig väg, och Karl XI sörjde med sträng
sam-vetsgrannhet för sitt rikes väl.
Det nu införda enväldet innebar för övrigt icke ett avskaffande av
riksdagen, vilken under 1600-talet vunnit en icke obetydlig utbildning. Av
konung Karl XII blev dock riksdagen ingen gång sammankallad.
Den ställning inom Europas statssystem, till vilken vårt land under denna
tid lyftes, har varit av omätlig betydelse i vår odlingshistoria, men densamma
var ej tillskuren efter måttet av vårt folks numerär och materiella tillgångar,
och det var därför naturligt, att densamma ej kunde bli av lång varaktighet.
Dess slut inföll under den utomordentligt ryktbare Karl XII, genom det s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
