Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
II. DET SVENSKA FOLKET.
Vårt folkrikaste län är Malmöhus, som hinner till mer än 470 000 inb.;
därnäst komma Göteborgs och Bohus län med 400 000 och Stockholms stad med
över 380 000. Gottlands län, med 55 000 inb., är numera det enda, som ej
hinner till en folkmängd av ett hundra tusen. — Skånes folkmängd uppgår till
707 000 personer. Återstoden av Götaland äger 2 190 000 inb., Svealand 1 802 000
och Norrland 981 000. Folkmängden särskilt i Lappland utgör blott omkring
90 000 personer.
Folkmängden vid olika tider.
Folkmängden i Sverige vid några karakteristiska tidpunkter under
loppet av de senaste århundradena framgår av Tab. 9, och även de föddas
och dödas antal meddelas alltifrån år 1700 i Tab. 10 — en serie av
uppgifter som i sitt slag är enastående.
Att följa förändringarna i Sveriges folkmängd är i stort sett detsamma
som att följa vårt folks historia. Här kunna blott lämnas några korta
antydningar i detta rika ämne.
I äldre tider troddes allmänt, att Sverige under den tidigare
medeltiden (före den stora »digerdöden» omkring år 1350) haft en folkmängd
av flera miljoner människor. Men denna åsikt är numera övergiven. År
1570 skulle Sverige, enligt här meddelade beräkning, ägt, inom nuvarande
gränser, vid pass 900 000 inb. Det sjuttonde århundradet, för vårt folk
så rikt både på ära och lidanden, synes, till trots för de nästan ständiga
krigen, hava medfört en icke obetydlig folkökning, så att vid dess utgång
Sverige inom sina nuvarande gränser torde hava inneslutit en folkmängd
av i det närmaste IV2 miljon.
Det »stora nordiska kriget» medförde rätt stark folkförlust under
1700-talets bägge första årtionden. Efter återvunnen fred följde en mansålder
(1721—55) av lugnare tider, under vilka vårt folk hämtade nya krafter
och såväl på det ekonomiska som det vetenskapliga området (Linné och
hans lärjungar m. fi. andra) gjorde i hög grad betydelsefulla framsteg.
Också växte vårt lands folkmängd under denna tid med nära nog 10 °/00
årligen, något som i den tidens Europa icke torde ägt många motstycken.
Vid 1767 års slut befanns det nuvarande Sveriges folkmängd hava fyllt
sin andra miljon.
Tab. 9. Sveriges folkmängd vid olika tidpunkter (åren 1570—1914)}
Vid slutet av år Folkmängd Ärlig tillväxt
I allt i o/oo
1570 ..... 900 000
1650 ..... 1225 000 4 063 3’86
1700 ..... 1 485 000 5 200 386
1720 ..... 1 350 000 -6 750 —4’75
1755 .....1 1875 000 15 000 9-43
1815 ..........2 465 000 9 833 4’57
1865 .....i 4 114141 32 982 10-30
1914 ..........5 679 607 31948 6’60
1 Inom rikets navarande gränser. Siffrorna för 1570 och 1650 äro föga mer än giss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
