Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
II. DET SVENSKA FOLKET.
ofantliga utvandringen lyckades alltså svenskarna att under seklet,
betraktat såsom en helhet, fullt bevara sin ställning. I medeltal för hela
århundradet har folkökningen utgjort i Europa 7-61 °/oo årligen, i Sverige
7-86 "Ioo- Under det första decenniet av det tjugonde århundradet utfaller
icke jämförelsen så till Sveriges fördel.
Tab. 11. Folkökningen i hela Europa och i Sverige, åren 1800—1910.
Vid slutet av år Folkmängd Sverige o/oo Ärligen Årlig tillväxt o/oo
Europa Sverige Europa Sverige
1800 ...... 187 693 000 2 347 303 12-51 1801- -20 ... . 6-29 4-83
1820 ...... 212 768 000 2 584 690 12-15 1821- -40 ... . 8-29 976
1840 ...... 250 972 000 3138 887 12 51 1841- -60 ... . 600 10-39
1860 ...... 282 893 000 3 859 728 13-64 1861 -80 ... . 8-00 8-42
1880 ...... 331 745 000 4 565 668 13-76 1881- -00 ... . 947 5-91
1900 ...... 400 577 000 5 136 441 12-82 1901- -10 ... . 1109 7-27
19101 ...... 447 299 000 5 522 403 12-35
1 Vad Europa angår beräknade tal.
En föreställning om folkökningen inom olika landsdelar vinnes av Tab.
8. Av denna tabell utvisas förhållandena såväl före som efter 1865, d. v. s.
före och efter inträdet av den stora utvandringen.
Folkökningen var i äldre tider vida mindre varierande i den ena landsändan
gentemot den andra, än vad fallet är i våra dagar. Städerna voro då ännu
mycket obetydliga, samfärdsmedlen ofullkomliga, gränserna mellan olika yrken
svåra att överstiga, och emigration var en så gott som okänd sak. Följden
härav var, att, i stort sett, varje bygd tillväxte med sitt eget överskott av födda.
I våra dagar är nu allt detta mycket förändrat. Genom emigrationens olika
intensitet samt genom den så ofantligt ökade omflyttningen inom landet har
folkökningen blivit mycket ojämn. Inom de rena åkerbruksbygderna i södra Sverige
befinner sig folkmängden till och med mångenstädes i avtagande; ja, av de 1 621
landskommunerna i Götaland hade ej färre än 1 170 en mindre folkmängd år
1910 än år 1870. Särskilt var 1880-talet en folkminskningens tid för åtskilliga
trakter av Götaland. Så mycket starkare var samtidigt tillväxten i vårt lands
nordligare delar, »Sveriges Amerika». År 1751 ägde Norrland blott S’26%
av Sveriges folkmängd; år 1865 hade andelen stigit till 12-2ä % och år 1914 till
17"2B %.
Inom landets olika huvuddelar har den årliga folkmängdstillväxten i
medeltal utgjort, i °/00:
Årligen Svealand Götaland Norrland Hela riket
1752-1815 . . . . 3 33 »/oo 5-24 °oo 8’59 o/oo 4-90 "/oo
1816-1865 . . . 8-34 > 1071 > 13-50 > 10-30 >
1866—1880 . . . 763 » 4-83 > 1503 . 696 »
1881—1890 . . . 7-40 » 0-06 » 16-94 > 4-70 »
1891—1900 . . . 8-90 > 3 82 > 14 66 » 7-11 »
1901—1910 . . . 9-42 » 5-29 > 943 » 7-27 >
Nativitetsöverskottet. Om den verkliga folkökningen i Sverige tidtals
befunnit sig i avtagande på grund av utvandringen, har dock nativitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
