Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAND OCH STAD. 107
Tab. 12. Sveriges kommuner fördelade efter folkmängdstätheten, år 1910}
Kommunerna, i grupper efter folkmängdstätheten Ytvidd (land) kvkm Folkmängd år 1910 Inb. pr kvkm land I % av rikets t ^ folk" ytvidd ; mäDgd
Mindre än 1 inv. pr kvkm land .... 96 543 52 904 0-5 23 53 0-96
1—4 » » > » . . . . 112 970 244 862 2-2 27-53 4-43
5—9 » > v ..... 42 904 298 886 7 10’45 5-41
10—14 . > » ..... 52 121 626 250 12 12-70 1134
15—24 > > . ..... 65 480 1 217 981 19 1596 2206
25 - 49 » » > ..... 32 006 1 036 233 32 7’80 18-76
50—to » » » * ... . 8 330 2 045 287 246 203 37 04
Summa år 1910 410 354 5 522 403 135 lOOoo lOO-oo
1 Tabellen är uppgjord efter kommunernas areal och folkmängd. Vid kartans
uppritande och färgläggning har man i några fall avvikit från kommungränserna, och
upptager i följd härav det glesast befolkade bältet å kartan cn något större andel av riket än
enligt tabellen.
Endast i södra Skåne förekommer sammanhängande jordbruksbygd, som är så
tätt befolkad. — Däremot höra till denna gradation rikets samtliga städer oeh
köpingar (sådana som bilda egna kommuner), vidare industriorter oeh slutligen
de kommuner, vilka huvudsakligen utgöras av stora fiskelägen.
Befolkningens fördelning åtminstone i jordbruksdistrikten sammanhänger nära
med Sveriges geologiska beskaffenhet. Det har därför sitt intresse att jämföra
folkmängdstäthetskartan med den .geologiska. I nyare tid har dock industrien
oberoende av markens beskaffenhet framkallat åtskilliga förskjutningar av
befolkningen, exempelvis i Norrlands sågverksbygder.
För övrigt må påpekas, att ehuru en kommunvis upprättad
folkmängdstäthets-karta giver en vida bättre bild av befolkningens fördelning än en karta, som blott
återger förhållandena länsvis, skiljer den sig rätt mycket från en dylik karta med
uppdelning efter landets naturliga områden. En sådan folkmängdstäthetskarta,
vilken för övrigt är ganska svår att åstadkomma, skulle bl. a. framhäva det
förhållandet, att i Norrland allra största delen av befolkningen är hopad vid kusten
och i älvdalarna, medan däremellan ligga milslånga folktomma vidder.
En sammanfattning av folkmängdstätheten i Sverige år 1910 lämnas
av Tab. 12. Beräkningen omfattar var och en av rikets kommuner för sig;
vid arealsiffrorna äro vattnen fråndragna.
Mer än hälften av Sverige äger alltså mindre än 5 inb. pr kvkm, och
på detta område bo sammanlagt blott omkring 300 000 människor. Den
andra hälften av vårt land äger 5 200 000 inbyggare (1910).
Land ocli stad.
Mellan lands- och stadskommuner råder enligt svensk lag ganska
mycken olikhet med hänsyn till stats- och kommunalförvaltning och även
rättskipning. »Stadsrättigheter» meddelas av Regeringen och tillkomma
för närvarande (år 1915) jämnt 100 orter i vårt land. Av dessa hava
dock 9 icke egen jurisdiktion, utan lyda under landsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
