Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 II. DET SVENSKA FOLKET.
Tab. 21. Procenten av gifta inom befolkningens olika åldrar, åren
1751-1910}
Årligen Bland 100 män i envar av nedanstående åldrar voro gifta: Bland 100 kvinnor i envar av nedanstående åldrar voro gifta:
20—50 | 20-25 25—30 80—.50 20—45 15—20 20—25 25—30 30—35 35—40
1751—75 .... 64’7 13-6 51-6 85-7 59-2 4-1 24-5 550 705 78-9
1776-00 .... 60-4 12-0 45-3 81-4 56-7 i 3’7 22-7 51-6 67’5 76-6
1801-25 .... 59-8 11-6 45’4 81-5 572 2-7 22-6 522 69’7 76-6
: 1826—50 .... 59-1 j 9-9 44-1 82-1 57-5 1-4 20’3 53 l 71-7 78-4
: 1851—75 .... 5H1 7-3 38’7 78-1 53 8 10 17-4 47-2 66’5 74-2
1876—00 .... | 54-2 7-8 393 76-2 52-4 1-1 17-9 47-2 64-5 71-6
1910...... 51-4 6-8 37-5 72-3 51’3 1’1 196 47-9 634 693
1 Fore 1870 hava dessa tal måst ungefärligt beräknas, men för beräkningen finnas så
goda stödjepunkter, att resultatet kan tillerkännas ganska hög grad av sannolikhet.
Av denna tabell framgår, att under de senaste årtiondena någon större
minskning icke inträtt inom de giftas antal, och vad särskilt angår de yngre kvinnorna,
kan man ej längre konstatera någon minskning alis. Räknat från perioden
1851—75 till 1910 finner man, att bland kvinnorna de giftas frekvens ökats
i grupperna 15—20, 20—25 och 25—30 år, nämligen resp. från l"o till l"i %,
från 17"4 till 19"6 % och från 47"2 till 47*9%’. Om man än icke kan lägga mycken
vikt vid dessa små ändringar, så är dock åtminstone tydligt, att äktenskapens
försenande numera har upphört. Detsamma framgår också av medelåldern vid
inträdet i äktenskap, vilken under de senaste årtiondena snarare visat sänkning
än höjning.
Söker man efter orsakerna till giftermålsfrekvensens nedgång i Sverige,
så är av vikt att göra sig reda för, när denna minskning egentligen tager
sin början. Yid en närmare granskning av Tab. 21 och 22 framträder, att
tidrymden 1751—75 (i medeltal) företer en mycket hög frekvens, som av
flera skäl måste betraktas såsom exceptionell (och skulle så anses var
som helst i Västeuropa). Därnäst visar sig, att under det halva århundradet
1776—1825 minskningen är ringa eller ingen. Hela tillbakagången kan
således, i stort taget, anses falla på tidrymden efter 1825 (egentligen efter
1835).
Vad angår tidrymden 1826—50 (eller egentligen 1836—60) kunna de låga
talen här förklaras genom den abnorma talrikheten under denna tid av
ungdomsåldrarnas befolkning, vilken föranleddes av det höga antalet födda efter de
napoleonska krigens slut. Den trängsel på arbetsmarknaden, som härav blev en
följd (och som på den europeiska kontinenten torde haft sin betydande andel
i oroligheterna och omvälvningarna år 1848), minskade helt naturligt
möjligheterna för inträde i äktenskap. Under denna tid (1836—60) är det i själva
verket, som äktenskapens försenande infaller i vårt land.
Den icke ur befolkningsförhållandena själva förklarade minskningen av
äktenskapsfrekvensen begynner således först efter 1860. Orsaken kan då ej vara
någon annan än det redan förut påpekade förhållandet, att vårt land under denna
tid förts ut ur sitt forna, mera isolerade näringsliv och indragits i
världskonkurrensen, under förhållanden, som för oss varit i hög grad ofördelaktiga — på sätt
under avd. för våra näringar närmare angives. Härav förklaras både äktenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
