Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth - Bostäder. Av [F. Sundbärg] Carl G. Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSTÄDER.
169
hyreskaserner. De så en gång stegrade markprisen omöjliggöra en
återgång till sunda normala förhållanden utan en våldsam omgestaltning av
fastighetsvärdena. Vid den pågående omarbetningen av den nya
byggnadsstadgan för rikets städer söker man att genom en indelning av städerna
i olika zoner med avseende å tillåten högsta byggnadshöjd reglera dessa
missförhållanden.
Nyare hyreshus, Stockholm.
Följden av dessa förhållanden har blivit, som redan påvisats, att
städerna bebyggts med hus uteslutande för uthyrning, och några privata
hus existera icke, om man undantager några enstaka hus för de allra
rikaste inom samhället ävensom några glädjande företeelser från de allra
senaste åren, till vilka vi komma här nedan.
Som en motvikt till denna tomtpolitik uppstod därför i slutet av
1890-talet runt Stockholm den ena villastaden efter den andra, då dessa
under en följd av år beredde den enda möjligheten för medelklassen att
få ett eget hus, varjämte den tilltagande avskrivningen av ali
vegetation i städerna i samband med befolkningens koncentration därstädes nog
också påverkade mången att söka sig en bostad fritt belägen ute i en
mera lantlig trakt, Att villastäderna också varit mycket begärliga
framgår därav att i Stockholms omedelbara närhet lär finnas över ett 50-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
