Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STA TSFÖR VÄLTNINGEN.
197
hetsverken: Svea hovrätt (för rättskipningen), Krigsrådet (för hären), Amiralitetet
(för flottan), Kansliet (för utrikes och en del inrikes angelägenheter) samt
Räkningekammaren (för finanserna m. m.), vart och ett under ordförandeskap av en
bland de fem höga riksämbetsmännen: riksdrotsen, riksmarsken, riksamiralen,
rikskansleren och riksskattmästaren, samt med jämväl andra rådsherrar bland
bisit-tarna. Av de fem kollegierna var Kansliet det viktigaste, enär det, oavsett sin
förvaltande verksamhet, ägde att ombesörja expeditionen av regeringsärendena,
jämväl sådana, som hörde under andra kollegier.
Riket indelades i vissa bestämda civila förvaltningsområden eller län, i
spetsen för vilka ställdes en landshövding. Med krigsväsendet skulle denne ej
befatta sig; dock kunde i gränsprovinserna tillsättas generalguvernörer, som även
hade militär myndighet. Utförliga bestämmelser funnos om ämbetsmäns
redovisning och ansvar, vilka dock endast delvis kommo att tillämpas.
De viktigaste förändringar, som under den återstående delen av 1600-talet
timade inom förvaltningens område, voro, att antalet av de centrala kollegiala
ämbetsverken ökades samt att under Karl XI:s och Karl XH:s envälde de fem höga
riksämbetena ej tillsattes, varjämte riksråden alltmer utestängdes från kollegierna.
Skilsmässan genomfördes ytterligare under den s. k. frihetstiden (1718—72).
Rådet blev nu åter förvaltningens medelpunkt. Ärendena bereddes i Kanslikollegiet,
vars chef, kanslipresidenten, dock fortfarande var en av Rådets medlemmar och
därtill den förnämste. Kanslikollegiet var, liksom redan tidigare, indelat i
expeditioner. Cheferna för tre av dessa benämndes statssekreterare och föredrogo i
Rådet förvaltningsärendena.
Under den gustavianska tiden (1772—1809) blev Rådet genom 1789 års
stats-välvning avskaffat men hade redan dessförinnan förlorat ansenligt i betydelse.
Medan Rådets befattning med domarmakten anförtroddes åt en nyinrättad högsta
domstol, överflyttades riksstyrelsen i övrigt huvudsakligen till Konseljen, till vilken
åtskilliga högre ämbetsmän inkallades, däribland statssekreterarna.
Såväl under det karolinska enväldet (1682—1718) som under därpå följande tid
ända till 1809 förordnades ofta tillfälliga kommissioner för särskilda
förvaltningsgrenar, varigenom ärendena drogos undan de ämbetsverk, dit de rätteligen bort höra.
Under frihetstiden ingrepo Ständerna även på många andra sätt i förvaltningen,
bland annat genom sin detaljerade granskning av ämbetsverkens åtgärder och
genom sin befattning med tjänstetillsättningarna.
Genom 1809 års statsvälvning, som gav Sverige dess ännu gällande
statsförfattning, skedde inga större förändringar med avseende på
förvaltningens organisation. Rådsinstitutionen upplivades visserligen ej,
men dess plats i förvaltningen intogs av ett Statsråd av nio ledamöter,
bland vilka de allra flesta fortfarande ej företrädde någon särskild
förvaltningsgren. Ärendenas beredning skedde ej genom dem, utan i
allmänhet genom de fyra statssekreterarna, som även voro föredragande,
men i statsrådet ägde säte och stämma endast i de mål, var och en av dem
föredrog. År 1840 ändrades detta förhållande genom
departemental-styrelsens införande, så att statsråd blevo chefer för samtliga de
departement, inom vilka ärendena beredas.
Sedan dess har Statsrådet bestått av tio ledamöter ända till år 1900,
då ett elfte statsrådsämbete tillkom. Åv de elva nuvarande ledamöterna
äro åtta chefer och föredragande var och en för sitt departement. De tre
återstående, vilka pläga benämnas konsultativa, deltaga i Statsrådets
överläggningar och beslut, vikariera vid behov för departementscheferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
