Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - De officiella kartverken. Av A. H. Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DB OFFICIELLA KARTVERKEN.
209
De officiella kartverken.
När konung Gustav II Adolf den 4 april 1628 utfärdade »Instruktion
för Andreae Bureo Generali Mathematico, hvarutinnan käns ämbete
enkannerligen bestå skall», i vilken instruktion konungen säger, att
eftersom hans omsorger äro riktade icke blott på hans rikens försvar mot
fienden, utan också på deras inre förkovran, ville han gärna hava en
»sy-nopsin, därutinnan H. K. M:t alla landskapens och städers lägenheter
sig för ögonen ställa kunde, där af H. K. M:t sedan dess bättre kan öfverse
och begrunda, uti hvad och huru hvart och ett stode till att reparera
och förbättra», då lades ock grunden till de svenska officiella
institutioner, som numera utföra våra lantmäterikartor, topografiska, ekonomiska
och sjökartor.
Lantmäteriet, vilkets anor sträcka sig ändå längre tillbaka —
jord-revningen omtalas nämligen redan i våra äldsta lagar — kan således sägas
vara de andra kartverkens moder. De geometriska kartor, som av
lantmäteriet utförts och utföras, bilda den huvudsakliga stommen till våra
geografiska landkartor.
Numera avser emellertid lantmäteriets verksamhet uteslutande laga
skiften, d. v. s. oskiftade eller ock redan skiftade men sammanblandade
ägors utbrytning i så stort sammanhang, som deras beskaffenhet och
belägenhet, utan någon delägares förfång, möjligen må medgiva, vartill
kommer skyldigheten att upplägga och föra jordregister. För
lantmäteriet i Norr- och Västerbottens län tillkommer dessutom ännu s. k.
avvitt-ring, med ändamål att från Statens skogsområden frånskilja marker åt.
enskilda jordägare.
I spetsen för lantmäteriet står Lantmäieristyrelsen, bestående av en
överdirektör och chef, två byråchefer såsom ledamöter i styrelsen, en
lantmäteri-fiskal, en arkivarie, två byråingenjörer, amanuenser och extra biträden.
Lantmäteristaten i länen utgöres av en förste lantmätare i varje län,
distriktslantmätare, en för varje av landets f. n. 110 lantmäteridistrikt, 40
extra lantmätare, en styresman och 7 lantmätare för avvittringen,
amanuenser, auskultanter och elever.
I varje läns residensstad finnes ett lantmäterikontor, varest förvaras såväl
de kartor och handlingar, som enligt gällande bestämmelser skola dit
överlämnas, som ock jordregistret med tillhörande handlingar.
De kartor, som utföras av lantmätarna, upprättas i skalan 1: 2 000 vid
mätning av tomter eller åker och äng, vilka innehålla så tät omväxling av
skiljaktigheter eller äro fördelade i så små tegar, att kartans upprättande i
mindre skala skulle medföra oredighet eller osäkerhet, i skalan 1: 4 000 vid
mätning av åker och äng med färre skiljaktiglieter eller större tegar samt av
skogsmark med många skiljaktigheter och i skalan 1: 8 000 vid mätning av
skogsmark med mindre antal skiljaktigheter.
Av såväl kartor som beskrivningar överlämnas originalet till länets
lantmäterikontor och en kopia till jordägaren samt en annan kopia till
Lantmäteri-styrelsens arkiv i Stockholm.
14—123483. Sveriges land och folk. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
