Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - De offentliga hushållningarna tillsammantagna. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OFFENTLIGA HUSHÅLLNINGARNA TILLSAMMANTAGNA.
227
hushållning, t. ex. Statens, därför alltid ger en skev bild av det hela. Yid
internationella jämförelser bliva dessa förhållanden särskilt viktiga, och
ett försök skall här göras att betrakta alla de svenska
finansförvaltningarna under ett, ehuru siffrorna endast kunna bliva ungefärliga. Dessa
förvaltningar äro i huvudsak 5: Staten, landsting (däri inberäknat
hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser), i landsting icke deltagande (d. v. s.
större) stadskommuner, övriga stadskommuner, landskommuner och
väghållning sdistrikt.
Yad beträffar de offentliga hushållningarnas utgifter må först på
grundval av en i Ekonomisk tidskrift för 1911 intagen sammanställning
visas de totala utgifternas fördelning på de olika hushållningarna:1
Milj. kr. I %
Staten............................. 237*2 435
Landsting, hushållningssällskap, skogsvårdsstyrelser........19’6 3’6
I landsting ej deltagande stadskommuner..............133’6 24"ö
I landsting deltagande stadskommuner................79’4 14É6
Landskommuner..........................62’5 11’5
Väghållningsdistrikt........................12-4 2’3
Sumina 544’7 100 0
Såsom härav synes, faller mindre än hälften av den totala
utgiftssumman på Staten; siffran för samtliga stadskommuner är ej mycket mindre
än den för Staten.
De olika utgiftsändamålens fördelning på olika förvaltningar framgår
av Tab. 44. Man finner därav, att nästan alla de stora utgiftsändamålen
äro förlagda till såväl stat som kommuner, endast med undantag av
försvarskostnaderna. Statsbudgeten tagen för sig ger därför en alltför låg
föreställning om totalutgifterna för de flesta utgiftsändamål men
däremot en alltför hög föreställning om försvarsutgifterna i jämförelse med
andra utgifter.
Yad därnäst beträffar de offentliga hushållningarnas inkomster, må
i avseende på de totala inkomsternas fördelning nämnas, att skatterna
spela en väsentligt mindre roll i kommunernas än i Statens budget;
särskilt gäller detta stadskommunerna. Återstoden av inkomstbehovet täckes
dels genom inkomstbringande egendom och företag av olika slag — så
särskilt i stadskommunerna — dels genom bidrag från Staten (såsom även
framgår av Tab. 44) — detta är särskilt fallet i avseende på
landskommunerna —• dels slutligen genom olika avgifter. Den kommunala
skuldsättningen är också stor, såsom framgår nedan av Tab. 57. På grund av
kommunernas sätt att beräkna sina inkomster av de produktiva fonderna
kunna emellertid icke jämförbara siffror för inkomstsidan meddelas.
Däremot är det möjligt att uttaga skatteinkomsterna och undersöka
deras totala belopp och beskaffenhet, varigenom även erhålles ett uttryck
för totala skattebördan pr inv. Fördelningen av de offentliga
hushållningarnas faktiska (ej beräknade) skatteinkomster ställde sig för år 1912
1 Siffrorna grunda sig för Staten på budgeten för 1911 men för övriga förvaltningar på
räkenskaperna för 1908. Även andra oöverensstämmelser förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
