Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Lantförsvaret. Av H. Hult - Sjöförsvaret. Av H. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTFÖRSVARET.
239
den nuvarande organisationen. Det frivilliga skytteväsendets uppgift är
att befrämja skjutskickligbeten bland svenska folket, att utveckla och
höja dess fosterländska anda samt att hos detsamma väcka och underhålla
ett levande intresse för fäderneslandets försvar. De frivilliga skyttarna
sammansluta sig till skytteföreningar och skytteföreningarna till
skytteförbund. Skytteförbunden stå under en överstyrelse i Stockholm. För
närvarande finnas omkring 2 4-00 skytteföreningar, länsvis sammanförda i 26
skytteförbund. I såväl överstyrelsen som i skytteförbundens styrelser
finnas av K. Maj:t förordnade ledamöter, men i övrigt står skytteväsendet
under ledning av personer, valda av de frivilliga skyttarna själva.
Statens bidrag till det frivilliga skytteväsendet utgör för närvarande
1 125 000 kronor pr år. Detta användes till förvaltningskostnader,
anskaffande av utmärkelsetecken och pris, anordnande av tävlingsskjutningar och
fältskjutningar, anläggande av skjutbanor, årsunderstöd till skytteföreningarna
med 2 kronor för varje anslagsberättigad skytt samt fri ammunition med 80
skarpa patroner åt varje under och i värnpliktsåldern varande skytt, som
deltager i övningarna.
K. Maj:t fastställer årligen ett skjutprogram. Efter innehavande
skjutskicklighet indelas skyttarna i klasser, övningarna omfatta förberedande
övningar, kammarskjutning, skolskjutning, avståndsbedömning och fältmässig
skjutning. Staten dels utlånar gevär, dels tillhandahåller gevär och
ammunition till billiga priser.
År 1914 hade det frivilliga skytte väsendet omkring 225 000 aktiva medlemmar,
av vilka omkring 210 000 deltogo i övningarna. Under året lossades
omkring 20 000 000 skarpa samt omkring 400 000 kammarskjutnings- och liknande
skott. Såsom belöningar utdelades omkring 140 riksmedaljer, 2 600
årtalsmärken samt 1 000 skyttemärken av guld, 2 700 av silver och 4 300 av brons.
Sjöförsvaret.
Sedan urminnes tider hava svenskarna varit en sjöfarande nation.
Under vikingatiden voro nordens folk den förnämsta sjömakten i
världen. Men snart nog förföll denna fruktansvärda makt, och vad
särskilt Sverige angår, var det vid medeltidens slut helt och hållet i
saknad av flotta. Under nyare tider hava vårt sjöförsvars öden varit
mycket växlande. I våra, dagar har ett livligare intresse för dess stärkande
åter vaknat och särskilt vid sekelskiftet burit ganska vackra frukter.
Gustav Vasa kallas med rätta den moderna svenska flottans skapare. Med
kraftig hand ledde han personligen flottans utveckling, vilken av Erik XIV bragtes
till sådan höjd, att svenska sjömakten utan jämförelse vart den förnämsta i hela.
norra Europa. Under den närmast följande tiden försummades dock sjöförsvaret
ganska mycket.
Flottans otillräckliga styrka och stationering i Stockholm vållade riket stor
skada under kriget med Danmark 1675—79. En omedelbar följd härav var
Karlskronas anläggande år 1680 och flottans snabba förkovran under Karl XI:s
senaste regeringsår. Vid 18:e århundradets ingång ägde Sverige sålunda en flotta
om icke mindre än 45 rangskepp, förutom smärre fartyg. Den ständigt växande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
