Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Hälsö- och sjukvård. Av C. E. Waller och R. Moosberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.
255
Den allmäuna sjukvården intager i Sverige en mycket hög ställning.
Den tillgodoses först och främst genom sjukhusen, som numera finnas till
rätt stort antal. Det första egentliga lasarettet uteslutande avsett för
botande av kroppssjukdomar är Serafimerlasarettet i Stockholm, som
öppnades 1752. Snart nog uppstodo lasarett även i andra städer, och genom
K. brev av 1765 och 1776 bestämdes, att länslasarett, försedda med särskild
kurhusavdelning, skulle inrättas i hela riket. Överstyrelsen över
lasaretten uppdrogs åt Serafimerordensgillet, men överflyttades 1859 och 1864
till Sundhetskollegium, nuvarande Medicinalstyrelsen.
I varje län hava landstingen sålunda anordnat lasarett — enligt nu
gällande lasarettsstadga, av år 1901, sjukhus med minst 25 sjuksängar
—-och ställt dem under förvaltning av var sin lasarettsdirektion. Städer,
som ej i landsting deltaga, hava enligt nyssnämnda stadga enahanda
skyldigheter. Närmaste överinseendet utövas där av hälsovårdsnämnderna,
vilka sålunda äro överstyrelser för de kommunala sjukvårdsanstalterna;
de kunna ock, där de så finna lämpligt, tillsätta särskilda understyrelser.
G-enom en särskild stadga — den nu gällande tillkom år 1901 —är
sinnessjukvården i riket ordnad. I äldre tider ombesörjdes den av genom
storartade donationer tillkomna vårdanstalter, men åligger numera enbart
Staten, ehuru flera kommuner inrättat egna sjukhus; dessa stå dock under
Medicinalstyrelsens kontroll.
Av sjukhus för den civila sjukvården —■ frånsett Statens hospital och
asyler samt landstingens därmed förenade upptagningsanstalter för
sinnessjuka och sjukhuset vid Långbro (se nedan) — funnos enligt statistiska
uppgifter för år 1913 tillsammans 519 stycken, därav 80 lasarett (en stor
del med särskilda avdelningar för veneriskt sjuka och för sinnessjuka),
79 sjukstugor, 200 epidemisjukhus, 1 upptagningsanstalt för sinnessjuka
(frånsett uppt.-anst. vid hospitalen), 56 vårdanstalter för tuberkulossjuka,
Tab. 51. Omsättningen vid sjukhusen, åren 1861—1910.
Årligen [-Medelfolkmängd-] {+Medelfolk- mängd+} Antal På 1 000 inb. [-Underhållsdagar-] {+Under- hållsdagar+} pr intagen Döda på 1 000
intagna
Intagna sjuka i [-Underhålls-dagar-] {+Underhålls- dagar+} 1 nödai Intagna [-Underhålls-dagar-] {+Under- hålls- dagar+}
1861- -65 . 3 993 000 23 043 841 960 1526 5-77 211 36-5 66-2
1866- -70 . 4 166 000 28 342 1 103 040 1876 6’80 265 38-9 66-2
1871- -75 . 4 ’274 000 30 551 1162 520 2 403 7-15 272 38-1 78-7
1876- -80 . 4 500 000 33 399 1 280 631 2 233 7-42 285 38-3 66-9
1881- -85 . 4 605 000 42 245 1 525 260 2 643 9-17 331 361 62-6
1886- -90 . 4 742 000 49 592 1 648 574 3 069 10’46 348 332 61-9
1891- -95 . 4 832 000 60 400 1 910 454 3 673 12-50 395 31-6 60-8
1896 -00 . 5 032 000 75 989 2 366 594 4 234 1510 470 31-1 55-7
1901- -05 . 5 214 000 86 608 2 632 217 4 661 16-61 505 30-4 53-8
1906- -10 . 5 406 000 106 564 3 217 970 5 827 19-71 595 30-2 54-7
1 Till och med år 1900 äro här medräknade lasarett, sjukstugor, Epidemisjukhuset i
Stockholm och militärsjukhusen, men däremot icke barnbördshus, barnsjukhus och hospital;
från och med år 1901 avses sjukhus, sjukstugor och epidemisjukhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
