Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 3. Kommunalförvaltningen - Länens självstyrelse. Av G. A. Aldén - 4. Rättsordningen - Rättens historia. Av K. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTENS HISTORIA. 283
Tab. 59. Landstingens inkomster och utgifter, åren 1876—1912.
Inkomster, kronor Utgifter, kronor
Ärligen Utskylder Övriga Summa [-Sundhetsvård-] {+Sundhets- vård+} Övriga Summa
1876—80 .... 1 123 000 1 108 000 2 231000 1 375 000 784 000 2159000
1881-85 .... 1 294 000 1160 000 2 454 000 1 442 000 1174 000 2 616 000
1886—90 .... 1 409 000 1 581 000 2 990 000 1 819 000 1172 000 2 991000
1891—95 .... 1 698 000 2 039 000 3 737 000 2 358 000 1 476 000 3 834000
1896—00 .... 2 042 000 2 802 000 4 844 000 3105 000 1 632 000 4 737 (»00
1901—05 .... 3 153 000 3 572 000 6 725 000 5 044 000 2 151000 7 195 002
1906—10. . . . 5 973 000 4 602 000 10 575 000 7 447 000 3 501000 10 948000
1910...... 6 661000 4 5 47 000 11208000 8 717 000 3 781000 12 498 000
1911...... 6 780 000 6 390 00U 13170 001) 8 610 000 4 167 000 12 777 000
1912...... 7133 000 7 038 000 14171 000 10 588 000 4 080 (JOO 14 668 000
Landstingen hava även en viktig politisk uppgift, i det de äga att välja
medlemmarna av Riksdagens Första kammare.
Yid valen 1912—14 utsagos 1 235 landstingsmän, därav 955 för
landsbygden och 280 för de städer, som deltaga i landsting. Av de valda voro 696
moderata (519 från landsbygden och 177 från städerna), 347 liberala (288
från landsbygden och 59 från städerna) och 192 socialdemokrater (148 från
landsbygden och 44 från städerna).
4. RÄTTSORDNINGEN.
Rättens historia.
Det svenska folket lever sedan urminnes tid under egen rätt.
Främmande rätt har aldrig blivit svenskarna påtvungen, liksom de ej heller
med uppgivande av sitt eget recipierat främmande rättssystem. Ehuru
givetvis på grund av det allmänna kultursammanhanget i Västeuropa
utländska inflytanden gjort sig gällande på den svenska rättens utveckling,
leder alltså denna rätt sitt ursprung tillbaka till tiden för det svenska
rikets uppkomst.
Liksom det svenska riket till sin kärna uppstått genom en förening av
»land», utgör de gamla landens rätt den grundval, varpå den svenska
rätten uppbyggts. De större landen beboddes ursprungligen av särskilda
folk och hade egna lagar, landskapslagar.
Av dessa lagar återge de äldsta, såsom Västgöta- och östgötalagarna, folklig
rätt, upptecknad efter den folkvalde lagmannens muntliga föredrag på tinget,
medan den viktigaste av de yngre, Upplandslagen, är ett lagstiftningsverk
tillkommet genom samverkan av konung och folk. Dessa minnesmärken från den
särrättsliga tiden innehålla, ehuru nedskrivna först efter 1200-talets ingång,
flerstädes rättsregler härstammande från heden tid och belysande germansk
rättsåskådning. De bära vittnesbörd om en i sitt slag förvånansvärt hög rättslig
odling, och vissa av dem måste, mätta efter sin tids måttstock, betecknas som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
