Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Privaträtt. Av C. G. E. Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
Vad angår privaträttens särskilda huvuddelar, så bevarar familjerätten
åtskilliga ålderdomliga drag. Äktenskapsrättens regler erinra sålunda
i mångt och mycket om dels släktens, dels kyrkans tidigare inflytande
på hithörande ämnen.
Vår nya äktenskapslagstiftning, som träder i kraft med 1916 års ingång, har
givit äktenskapsrätten ett mera individualistiskt och sekulariserat kynne;
anmärkningsvärda rester av de äldre grundsatserna finnas dock alltjämt kvar.
Att den fasta egendomen i väsentlig mån undantagits från den eljest regelrätt
rådande förmögenhetsgemenskapen makarna emellan, är sålunda ett uttryck för de
gamla släktanspråken; enär makar ej ärva varandra, stannar den fasta egendomen i
släkten.
Kyrkliga minnesmärken kvarstå flerstädes på äktenskapsrättens mark. Kyrklig
vigsel är sålunda ännu i dag den normala formen för äktenskapets ingående, om
än borgerlig giftermålsform numera blivit fakultativt tillgänglig för varje
brudpar. Prästerlig medverkan erfordras likafullt: de kyrkliga ministerialböckerna
bilda det personregister, varifrån uppgifterna om ledighet till äktenskapet måste
hämtas, och statskyrkans predikstolar äro städse platsen för de obligata
äktenskapslysningarna. Prästen är den, som i första rummet har att företaga den
medling mellan oeniga makar, utan vilken äktenskapsskillnad i de flesta fall ej
beviljas. Och det tillkommer domkapitlet att upplösa de — numera visserligen
på avskrivning ställda — s. k. ofullkomnade äktenskapen, dessa för vår rätt
egenartade former för realiserandet av den genom äktenskapsutfästelse i förening
med lägersmål alstrade förpliktelsen till äktenskapets fullbordande.
Den ledande grundtanke, efter vilken äktenskapets rättsverkningar reglerats,
är makarnas samhörighet under mannens ledning. I personligt såväl som i
ekonomiskt avseende har denna grundtanke fått göra sig gällande, om än med
åtskilliga modifikationer. Huru släktintresset förhindrat genomförandet av
fullständig egendomsgemenskap, är redan antytt; hänsyn till hustruns personliga
självständighet och omtanke om familjens intressen emot en ekonomiskt mindre
begåvad husfader hava föranlett icke blott åtskilliga undantag från den eljest
enhetliga, mannen tillkommande förmögenhetsförvaltningen, utan till och med en
möjlighet att låta densamma helt brytas under bestående äktenskap (genom
boskillnad).
Åt avtalsfriheten har helt naturligt icke stort utrymme kunnat lämnas inom
äktenskapsrätten. Genom avtal, som de blivande makarna sluta före vigseln, s.
k. äktenskapsförord, äga de dock inom vissa gränser reglera sina ekonomiska
förhållanden annorledes än lagen bjuder. Anmärkas bör ock, att den nyligen införda
befogenheten att få äktenskapet upplöst efter ett års hemskillnad (d. v. s. hävande
av samlivet enligt domstols förordnande) på grund av påstådd »djup och varaktig
söndring» faktiskt innebär en möjlighet att avtalsvägen nå skilsmässa.
Föräldrar ätten ger föräldrarna både rätt och plikt att hava de
minderåriga barnen i sin vård, att uppfostra och underhålla dem. Mellan äkta
och oäkta barn göres härvid en väsentlig skillnad. De senare stå mera
utanför familjen; framför allt är det samband, som rätten erkänner
mellan dem och fadern, vida lösligare än för de äkta barnens del. Inför
rätten gälla emellertid åtskilligt flera barn såsom äkta än de, som av den
allmänna uppfattningen räknas dit på grund av moderns äktenskap med
fadern.
Som ett utvidgat föräldraförhållande har förmynderskapet sedan
gammalt kunnat betraktas. Släkten har också tidigare på detsamma utövat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
