Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 4. Rättsordningen - Privaträtt. Av C. G. E. Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
betydelse för adressaten, då han ej märkt felet. Vid vissa skuldförskrivningar —
växlar, checker, löpande skuldebrev — har innehavarens goda tro än större
betydelse, i det densamma berövar gäldenären åtskilliga honom eljest tillkommande
invändningar (angående innehavarens åtkomst, tidigare avbetalningar å
skuldbeloppet, motfordringar mot ursprungliga borgenären m. m.); däremot förmår den
goda tron ej ersätta bristande förmåga hos (omyndig eller sinnesförvirrad) gäldenär
att förplikta sig eller göra en förfalskad handling betalningsgill.
En ganska omfattande lagstiftning från de två senaste årtiondena reglerar
bolags- och föreningsrätten. Genomgående skiljes här mellan de mindre
(personbolagen, med delägarantal ända ned till två, och de mera mångtaliga
(kapital-associationerna (aktiebolag och ekonomiska föreningar): i de förra består en utsträckt
avtalsfrihet och krävas inga avtalsformaliteter, medan däremot de senare äro
omgärdade med en mängd form- och kontrollföreskrifter samt anordningar, åsyftande
att trygga minoritetens rätt. Den juridiska personligheten eller förmågan att vara
subjekt för egna rättigheter och skyldigheter vinnes också lättare av de mindre
bolagen, i den mån dessa över huvud kunna ernå sådan ställning, än av de
större associationerna, vilka för ändamålet måste offentligen registreras. Ännu
noggrannare kontroll måste de associationer underkasta sig, som bildats för
speciella sj’ften av större ekonomisk omfattning (bank- eller försäkringsrörelse)
eller av social, från det allmännas sida särskilt omhuldad betydelse (såsom
sjuk-och begravningskassor, pensions- och understödsföreningar).
De till sakrätten hörande rättsförhållandena äro nästan genomgående
olika reglerade, allteftersom de gälla lös eller fast egendom. De förra
karakteriseras av ett mycket utsträckt rättsskydd för det redliga förvärv,
som är förenat med besittningstagande. Utan besittning kan väl
äganderätt förvärvas, men den åtnjuter ett i flera hänseenden ofullkomligt skydd.
Panträtt i lös egendom kan blott under säregna omständigheter
förekomma utan besittning.
I regleringen av de rättsförhållanden, som röra fast egendom,
förmärkes alltjämt den gamla uppfattningen om jordens höga värde och
betydelse.
Omsättningen bör ske med varsamhet, vadan skriftlig bevittnad form kräves
för överlåtelse, liksom för förpantande, medan upplåtande av andra begränsade
sakrätter (utarrenderande, uthyrande, påläggande av servitut eller undantag)
visserligen han ske muntligen, men i regel ej med bestående verkan gentemot
ny ägare av fastigheten. God tro i förvärvet har vida mindre att betyda än i
fråga om lös egendom; likaså tillkommer besittningstagandet en mera
underordnad roll. Inskrivning i domstolens protokoll (lagfart, inteckning) är däremot
så mycket mera avgörande för rättsskydd åt förvärven, om ock ännu mycket
återstår, innan vår rätt kan berömma sig av ett fullt genomfört
inskrivningssystem. Individualiserandet av de särskilda fastigheterna lämnar åtskilligt övrigt
att önska, oaktat jordstyckningen länge varit omständligt reglerad och
uppläggandet av ett jordregister pågår. Urminnes hävd erkännes också såsom
kompletterande skyddsmedel inom fastighetsrätten.
Panträtt i . fast egendom, som principiellt endast genom inteckning kommer
till stånd och inom vart tionde år måste förnyas, realiseras genom egendomens
försäljande i exekutiv ordning, dock utan rubbning av framför
realisationssökanden prioriterade panträtter.
Av immateriella förmögenhetsrätter erkännas och skyddas den
litterära och konstnärliga samt den industriella äganderätten i åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
