Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen / 340 (1915) Author: Joseph Guinchard Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Undervisningsväsendet och den andliga odlingen. Inl. av P. E. Lindström - 1. Folkundervisningen. Av J. M. Ambrosius - Anstalter för abnorma barn - Skolor för dövstumma. Av F. Nordin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisning av blinda) koncentrerad vid det av honom anlagda institutet i
Stockholm, som snart nog blev en statsinstitution. Verksamheten utövades
huvudsakligen efter den franska skolans grundsatser. Under perioden 1858—89
uppstodo en mängd nya anstalter på enskild väg, och man strävade efter att
utsträcka undervisningen till alla dövstumma barn; samtidigt arbetades ivrigt
för talmetodens införande. Genom lagen av den 31 maj 1889 begynner slutligen
en ny period, som med hänsyn till dövstumundervisningen ställer Sverige i
främsta ledet bland Europas länder.

Dövstumskolan, Vänersborg.

Undervisningen av dövstumma är enligt denna lag en offentlig angelägenhet,
som det åligger landstingen och de i dessa ej ingående städerna att ombesörja,
dock med bidrag av Staten, som även utövar inspektion genom
Folkskolöverstyrelsen. Denna undervisning är vidare obligatorisk. Skolåldern räknas från
sju års ålder och fortvarar i åtta år från intagning i skola. Enskild
undervisning är underställd den offentliga skolstyrelsens kontroll.

För den officiella dövstumundervisningen är landet indelat i 7 distrikt
med var sin styrelse och minst en skola. Anordningarna i detalj bestämmas
av varje distrikt för sig, vilket medgivit en allsidig utveckling under
fruktbringande inbördes tävlan. Detta har varit till stort gagn under den tid,
som förflutit, sedan dövstumundervisningslagen antogs, och som kan
karakteriseras såsom en försökstid. Under de senaste åren har dock, såsom längre
ner skall visas, en strömning försports i riktning att giva
dövstumundervisningsväsendet en mera fast och enhetlig organisation.

Vid varje skola finnes en ettårig intagningsklass, där barnen prövas,
huruvida de kunna föras på avdelningen för talmetoden, som är skolans
huvudlinje och åsyftar, att eleven lär sig tala samt från andras läppar avläsa det
talade språket. De övriga föras på avdelningarna för skrivmetoden, som
inlär »handalfabet» och skrift, eller för teckenmetoden, som omfattar åtbörder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>